Ninnie Södergren | Att vara i första stadiet på semestern.
20569
post-template-default,single,single-post,postid-20569,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.1.1,vc_responsive

17 Jun Att vara i första stadiet på semestern.

DSC_6158 (kopia)

 

Ah.

Vi har haft ett par riktigt lata dagar.

Familjens fotbollssupporter har såklart varit trött efter resan till Paris. Och vi andra har också varit trötta. Semestertrötta. Jag, antagligen för att jag har en lillasyster sprattlandes som en galenpanna i magen.

Idag så har vi varit ute på tältpinnejakt. En tältpinne till mystältet gick nämligen av efter en liten klätterincident. Så, vi har varit på jakt nu, i två veckor, efter en pinne som ska passa. Vi hittade ingen idag heller. Men, pappan ordnade det med lite silvertejp så länge.

Sen har vi såklart tittat fotboll.

Somliga med lite mer intresse, än andra.

 

DSC_6156 (kopia)

 

Och bebis vaggan från Little Hedonist har anlänt, idag.

Ja, ni hör ju.

Vi är i första stadiet på semestern. När vi vilar upp oss efter en hektisk tid. När vi inte direkt tar till vara på dagarna utan mest gör det som känns bra för stunden. Struntar i allt som har med tider och planering att göra. Är oeffektiva och ostrukturerade och otroligt slöa, bara.

Där är vi nu.

Ett litet tag till.

No Comments

Post A Comment