Ninnie Södergren | Att ha gjort Kungsbyn.
20797
post-template-default,single,single-post,postid-20797,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.2,vc_responsive

21 Jul Att ha gjort Kungsbyn.

DSC_6272

 

Igår så tog vi med oss morfarn till Kungsbyn.

Ett av våra nya favvoställen.

Och i vanlig ordning så hann vi med att klappa minigrisen, äta köttbullar, rida på Lilla Gubben och spana in de gigantiska ormarna, på avstånd. Det ser alltid ut som att de precis har smällt i sig ett och annat barn och en eller sju lemurer, som de sedan ligger och smälter i gassande värme.

Huuua. 

 

DSC_6266

 

Det är en skön atmosfär på Kungsbyn.

Glada barn och avslappnade föräldrar. Inget jäktande runt bland olika aktiviteter och djur. Man tar det lite som det kommer, eftersom de har spridit ut ett bra schema med aktiviteter. Vi hoppar liksom på det som passar oss för stunden.

Det är som att man hänger på en gigantisk gård.

Som råkar ha kameler.

 

DSC_6311

 

Jag lunkade efter bäst jag kunde.

Nu på sluttampen så är det tungt och varmt och smärtan i rygg och fogar gör sig ständigt påmind.

Vi väntar med spänning, varje dag.

 

DSC_6297

 

Och den där hästen.

Kärleken till hästarna.

 

DSC_6315 (kopia)

 

Silkesapan, som du bara vill stoppa i fickan och ta med hem.

 

DSC_6319

 

Den här rackaren vill jag inte stoppa ner i fickan och ta med hem.

Alls, faktiskt.

 

Tänk att jag och min familj faktiskt ägde två Regnbågsboa när jag var liten.

Som jag verkligen tyckte om. Adam och Eva. Adam var en snäll kille som ofta hängde på mitt rum, i diverse klätterställningar som jag gjort åt honom. Eva däremot, var en bitsk liten dam som inte alls hade lust att hänga i hemmagjorda klätterställningar, utan allra helst ville bli lämnad i fred.

Ah.

Galet.

No Comments

Post A Comment