Ninnie Södergren | Att ha en liten tremånaders personlighet.
21266
post-template-default,single,single-post,postid-21266,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.2,vc_responsive

30 Nov Att ha en liten tremånaders personlighet.

dsc_7625

 

Sova.

Det tycker Esther om!

Men det här med höga ljud, mörka röster, kiss i blöjan eller fel temperatur på maten, det gillar hon inte. Hon gillar också när storasyster Signe läser och ligger gärna på hennes arm och lyssnar på bok. Hon gillar också när Signe dansar och sjunger för henne, då blir det fart på de små tremånaders benen kan jag lova. Maken till flaxande har jag nog aldrig sett. Och det skrattas högt och görs små ”jag vill också sjunga” -ljud.

 

dsc_7627

 

Att se hur samspelet mellan Signe och Esther växer fram mer och mer för varje dag, är en helt galet härlig känsla. Och det ska pysslas om och kramas och pussas och vaggas och lekas och oroas lite för mestadels hela tiden.

Och just nu, så är vi liksom i en liten engelska -period här hemma.

Så emellanåt så kommer fyraåringen springandes med oro i blicken och säger:

– Mommy! Esther is crying! Esther is crrrrryiiiiing!

Oftast då, så är det inte direkt någon som gråter sådär jättemycket. Utan mest någon som tröttnat på. Och som gärna vill sitta fast på sin mamma en stund i stället för det som det pysslas med just då. Eller, så kan det ju ha kommit några droppar i blöjan.

Gud. Förbjude.

Ah.

En liten personlighet börjar växa fram!

Och jag får liksom nypa mig själv i armen lite.

Tänk att jag har två så fina tjejer!

No Comments

Post A Comment