ninniesodergren.se | Livet
107
archive,paged,category,category-livet,category-107,paged-11,category-paged-11,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.2.1,vc_responsive

11 Nov Att tipsa om Matthew Willcox, The Business of Choice.

DSC_9844 (kopia)

 

Den här veckan så läser vi The Business of Choice, av Matthew Willcox.

”Marketing to consumers instincts”

En bok som är skriven av en otroligt inspirerande man som definitivt vet vad han pratar om. I mitten på nästa vecka, så ska vi dessutom få träffa honom (!) och ställa frågor. Det här är en sån där bok, som det inte går att sluta läsa. Speciellt inte ifall du är intresserad av kommunikation och hur kommunikation påverkar oss idag. Hur människan faktiskt fungerar och tänker (eller inte tänker) i olika sammanhang. Hur våra sinnen påverkar vårt handlande och hur fantastiskt mycket tanke det ligger bakom allting som vi ser och har runtomkring oss.

Galet.

Och ett hett boktips till den intresserade.

Read More

05 Nov Att ha ett par rosa varma och fluffiga.

Någon kommer inte att frysa om fötterna i vinter.

För att någon har fått ett par fluffiga, väldigt rosa nya vinterstövlar.

 

DSC_9717 (kopia)

 

Vi är inne på vabbdag nummer tre.

Men idag så är det äntligen lite bättre. Det är inte tokrossligt längre, utan bara rossligt på medelnivå. Och dessutom så verkar energin vara tillbaka igen. Det ska byggas flygplan i soffan redan innan mamman har fått upp ögonen och druckit klart morgonkoppen.

Så, vi kör vabbdag nummer tre, en piggare version.

Read More

04 Nov Att starta dagen med en Flos.

101840_1

 

God. Morgon.

Vi startar dagen med världens vackraste lampa från FLOS.

I illustrerad version, dårå.

Tänk att det skulle ta mig trettio år. Ah, egentligen 27 år, eftersom jag redan visste då, men hade en ganska lång väg kvar. Men i allafall. Tänk att all den där kreativiteten som bara susat runt i mig igenom åren, faktiskt har stannat upp och funnit sig en plats. En plats som den verkligen trivs på och som nu bara utvecklas mer och mer för varje dag. Jag älskar utmaningen.

Nu kör vi onsdag!

Read More

03 Nov Att ha haft en minipolis.

Tänk.

Vad vi letade efter Halloweenkläder till Signe innan helgen. Och tillslut så kom hon och pappan hem, överlyckliga, från leksaksaffären där de hade hittat en helt fantastisk häxklänning. Men, den var ju alldeles för stor. Det går ju inte att ha en häxklänning med släp, på halloween disco där det ska förekomma dans och grejer.

Nej, tillbaka med den.

Och istället så blev det något som var lite mindre läbbigt.

En minipolis.

-Till er tjänst, ajaj kapten!

 

DSC_9704 (kopia)

 

Och i den, så dansades det senare loss på Samuels Halloween disco.

Ujuj.

Read More

28 Okt Att ha väldigt många, nu.

DSC_9305 (kopia)

 

Oj, vad roligt det är med pärlor och halsband och armband och smycken, i största allmänhet. Signes krokar inne i hennes rum fylls dagligen på med nya kreationer som hon själv eller kompisarna på förskolan skapat. De som följde med hem idag, var gjorda med skölpaddspärlor.

Ohoj, så fint.

 

DSC_9304 (kopia)DSC_9302 (kopia)

Och där hänger halsbandet med Elsa och snögubben Olof från Frost, som hon fick från Jenine i somras.

Fin-halsbandet.

Halsbandens halsband.

Ah.

Tänk att hon blivit en sån smyckestjej.

Read More

27 Okt Att ha förenat nytta med nöje.

DSC_9606

 

Idag så blev jag bjuden på lunch av de här farbröderna.

Varför inte förena nytta med nöje i form av fisk i saffranssås, typ.

Och en kaka eller två till kaffet.

 

DSC_9588 (kopia)DSC_9617 (kopia)

 

Sen var det bara att fortsätta med bildredigeringen som påbörjades igår.

Jisses, vad mycket foton jag har hunnit ta den senaste månaden.

Ujuj.

Han jobbar på bra, monsterkameran.

Och snart så ska världens bästa Signe hämtas upp på förskolan.

Längtar.

 

Pssst.

Nu ska det väl börja fotas julkort snart?

Passa på att boka in er i tid.

Read More

26 Okt Att ladda inför ny vecka.

DSC_9549

 

Men vilken höst vi har!

Och vilket helt fantastiskt väder den bjuder på.

Idag så har jag en monsterlång redigerar -dag. Det ska sittas och tas itu med en välldans massa foton som tagits och ska levereras i slutet på veckan. Så, trots att det är helt galet fint väder ute även idag, så ska hela dagen (och antagligen kvällen) spenderas framför datorn.

Så kan det va, minsann.

 

DSC_9551DSC_9552 (kopia)

 

Så, lika bra att köra igång.

Önskar er en jättefin måndag och start på veckan!

Read More

20 Okt Att ha fotat Alma och grabbarna.

I förra veckan så skuttade jag omkring med kameran i högsta hugg, för att fota Alma och grabbarna. En så otroligt söt liten tjej, med ett leende som, när det tittade fram, skulle få vem som helst på fall. Och grabbarna, som var så duktiga med henne. Jag blev alldeles varm i hjärteroten.

Vilket härligt gäng.

 

1298

 

Ah.

Hon har det bra där, lilla Alma.

Skrattandes i famnen på den ena, och sen den andra.

 

1631413

 

Det är ju så vansinnigt roligt att fota porträtt.

Det är ju bara så.

Och speciellt när man har att göra med järngäng som dessa.

Read More

19 Okt Att ha haft utflyktshelg och tillsammanstid.

DSC_9276DSC_9277

 

Vilket väder vi har haft i helgen!

I lördags, efter jazzen, så åkte vi ut till Fullerö brygga, där vi blev bjudna på fantastisk lunch och fika. Vi skuttade omkring i solen, bland höstlöven och Signe grävde och gjorde smarriga sandkakor till alla på den lilla stranden.

Samtidigt så plockades stegen upp vid bryggan.

 

DSC_9264DSC_9268DSC_9270DSC_9281DSC_9294DSC_9298

 

Ah.

En helt fantastisk dag!

Och i söndags så var det precis lika fint.

Så då tog vi bilen ut till Gäddeholm i stället.

Utflykter, tillsammanstid och fint väder, det är grejer det.

Fin fina grejer.

Read More

18 Okt Att ha varit på jazz, igen.

DSC_9260

 

Igår var det lördag!

Och jazzdans -dags.

Tänk vad roligt det är att dansa, tycker Signe. Och hon längtar verkligen till lördagen och till dansen. Hon älskar att gå på ”sin jazz”. Jag sitter mest och får en massa nostalgi känslor och kärleksfladder i bröstet under danslektionen. Och får spänningsvärk i kindbenen av att konstant le, i en timme. För det första så har jag ju dansat själv, halva mitt liv. Började också i barndans när jag var tre år. Och för det andra så är det ju inte klokt hur fina de är när de dansar. De där små, med sina dräkter och kjolar och små skor.

Ah.

Galet.

Älskade unge.

Read More