ninniesodergren.se | fotograf västerås
187
archive,tag,tag-fotograf-vasteras,tag-187,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.2.1,vc_responsive

17 Jun Att ha fotat syskonen Ludvig & Clara.

 

Åh.

Vad längesen det var jag fotade barn.

Men i veckan var det dags att fota syskonen Clara och Ludvig. Ludvig har jag fotat en gång förut. Och nu när han har gått och blivit storebror, så var det dags att fota honom tillsammans med lillasyster Clara, på samma plats som sist. Ludvig var ju liksom i Claras ålder då.

 

 

En sockersöt liten Clara.

I snygg jumpsuit.

 

 

Som ser upp till sin storebror.

Det ser man ju.

 

 

Clara lyssnar på kloka ord från storebror Ludvig.

 

 

Så fina ungar!

Och så duktiga.

 

 

Fika och festis sådär efter fotograferingen.

Med lite vaksamma ögon på tuppen och hans hönor som spatserade runt och kacklade.

Håll ett rimligt avstånd, tyckte vi.

 

Read More

08 Dec Att vara hemma med en liten gubb -hostare.

Ah

Farfarn har precis varit här och hämtat stortjejsingen och lämnat henne på förskolan. Vilken lycka! Tyckte Signe. Esther är nämligen sjuk och har feber, lillskruttan. Så henne ville jag inte plocka med mig ut idag. Tänk att en sån liten människa kan skapa såna gubb -hostar med de små lungorna. Så idag är det pyjamas och vila som gäller för fröken Esther.

 

 

Har ni testat denna?

Jag var ju helt hooked på dessa kaffedrinkar från Starbucks under graviditeten med Esther.

Sen hittade jag denna på affären.

Inte så pjåkig, alls.

Read More

30 Nov Att ha en liten tremånaders personlighet.

dsc_7625

 

Sova.

Det tycker Esther om!

Men det här med höga ljud, mörka röster, kiss i blöjan eller fel temperatur på maten, det gillar hon inte. Hon gillar också när storasyster Signe läser och ligger gärna på hennes arm och lyssnar på bok. Hon gillar också när Signe dansar och sjunger för henne, då blir det fart på de små tremånaders benen kan jag lova. Maken till flaxande har jag nog aldrig sett. Och det skrattas högt och görs små ”jag vill också sjunga” -ljud.

 

dsc_7627

 

Att se hur samspelet mellan Signe och Esther växer fram mer och mer för varje dag, är en helt galet härlig känsla. Och det ska pysslas om och kramas och pussas och vaggas och lekas och oroas lite för mestadels hela tiden.

Och just nu, så är vi liksom i en liten engelska -period här hemma.

Så emellanåt så kommer fyraåringen springandes med oro i blicken och säger:

– Mommy! Esther is crying! Esther is crrrrryiiiiing!

Oftast då, så är det inte direkt någon som gråter sådär jättemycket. Utan mest någon som tröttnat på. Och som gärna vill sitta fast på sin mamma en stund i stället för det som det pysslas med just då. Eller, så kan det ju ha kommit några droppar i blöjan.

Gud. Förbjude.

Ah.

En liten personlighet börjar växa fram!

Och jag får liksom nypa mig själv i armen lite.

Tänk att jag har två så fina tjejer!

Read More

31 Okt Att ha haft höstdag med äppelplockning.

dsc_6959

 

Vilken dag det var igår!

Och vilket härligt höstväder.

Vi tog en lång promenad med tjejerna hem till farfarn, där de har världens godaste äpplen.

 

dsc_6943

 

De har tre stora äppelträd i sin trädgård och i det tredje trädet, längst bort, så hänger det helt galet smarriga äpplen. De plockas mer än gärna i mängder varje höst. Sen bakas det pajer och kakor och äts i alla möjliga konstellationer, tills det inte finns några kvar.

 

dsc_6975

 

Och det där magiska ljuset.

Höstljuset.

 

dsc_6979dsc_6978dsc_6995dsc_7018-kopia

 

På vägen hem åkte Signe lite ståplatta.

Och vagnen var full med äpplen.

 

dsc_6973

 

Magiskt.

Sen gick vi hem och åt upp lördagsgodiset som var kvar och tittade på Zootropolis.

Alltså, de där sengångarna.

Och scenen när han berättar skämtet.

Dör varje gång.

Read More

21 Jul Att ha gjort Kungsbyn.

DSC_6272

 

Igår så tog vi med oss morfarn till Kungsbyn.

Ett av våra nya favvoställen.

Och i vanlig ordning så hann vi med att klappa minigrisen, äta köttbullar, rida på Lilla Gubben och spana in de gigantiska ormarna, på avstånd. Det ser alltid ut som att de precis har smällt i sig ett och annat barn och en eller sju lemurer, som de sedan ligger och smälter i gassande värme.

Huuua. 

 

DSC_6266

 

Det är en skön atmosfär på Kungsbyn.

Glada barn och avslappnade föräldrar. Inget jäktande runt bland olika aktiviteter och djur. Man tar det lite som det kommer, eftersom de har spridit ut ett bra schema med aktiviteter. Vi hoppar liksom på det som passar oss för stunden.

Det är som att man hänger på en gigantisk gård.

Som råkar ha kameler.

 

DSC_6311

 

Jag lunkade efter bäst jag kunde.

Nu på sluttampen så är det tungt och varmt och smärtan i rygg och fogar gör sig ständigt påmind.

Vi väntar med spänning, varje dag.

 

DSC_6297

 

Och den där hästen.

Kärleken till hästarna.

 

DSC_6315 (kopia)

 

Silkesapan, som du bara vill stoppa i fickan och ta med hem.

 

DSC_6319

 

Den här rackaren vill jag inte stoppa ner i fickan och ta med hem.

Alls, faktiskt.

 

Tänk att jag och min familj faktiskt ägde två Regnbågsboa när jag var liten.

Som jag verkligen tyckte om. Adam och Eva. Adam var en snäll kille som ofta hängde på mitt rum, i diverse klätterställningar som jag gjort åt honom. Eva däremot, var en bitsk liten dam som inte alls hade lust att hänga i hemmagjorda klätterställningar, utan allra helst ville bli lämnad i fred.

Ah.

Galet.

Read More

22 Mar Att gå i väntans tider.

DSC_5422

 

Men herregud.

Hur lång tid ska den där bebisen ha på sig därinne, undrar Signe?

Kommer den i morgon? Eller kanske nästa lördag? Och kommer den då att försöka smaka av hennes lördagsgodis? I så fall, så kan den få smaka litegrann. Men då måste hon ju borsta tänderna på den sen. 

Ah.

Det tar tid, tycker hon. Och vi tycker att tiden bara rusar iväg och att det snart är dags, fast det inte är dags förrän i sommar. Och medan vi väntar på att det ska bli i sommar, så hänger vi hos världens bästa barnmorska, jobbar stenhårt med Levande foto & design, avslutar det där makalösa året på Berghs och växer om magen (och lite om kinderna).

Men nu, så fortsätter vi med tisdag!

 

Read More

27 Okt Att ha förenat nytta med nöje.

DSC_9606

 

Idag så blev jag bjuden på lunch av de här farbröderna.

Varför inte förena nytta med nöje i form av fisk i saffranssås, typ.

Och en kaka eller två till kaffet.

 

DSC_9588 (kopia)DSC_9617 (kopia)

 

Sen var det bara att fortsätta med bildredigeringen som påbörjades igår.

Jisses, vad mycket foton jag har hunnit ta den senaste månaden.

Ujuj.

Han jobbar på bra, monsterkameran.

Och snart så ska världens bästa Signe hämtas upp på förskolan.

Längtar.

 

Pssst.

Nu ska det väl börja fotas julkort snart?

Passa på att boka in er i tid.

Read More

02 Jul Att möta Power Meet i år.

DSC_1887

 

Alltså.

Tänk vad dagarna rullar och nästan går in i varandra, när det är semester.

Vi njuter av tillsammanstiden.

Idag skiner solen, det vankas Power Meet i stan, bara ett par meter ifrån vårt hus och redan igår kväll så brummade det rejält utanför sovrumsfönstret. Vi bor ju liksom mitt i det, så vi får ju verkligen ta del av brummandet och folkfesten. Förra året, så flydde vi stan. Men i år så ska vi vara hemma och möta brumbrumfesten, ta del av den och liksom leva mitt i den, ett par dagar.

Nästa vecka, så åker vi nog iväg några dagar på Sverigetripp.

Vi får se.

Det är ju det som är så skönt med semester.

Det där, ”Vi får se”.

Read More

30 Jun Att ha firat honom.

I fredags morse så smög Signe och jag upp.

Bredde rikligt med smör på två bitar hönökaka och la över ett par bitar herrgårdsost. Gjorde i ordning en stor skål med vindruvor och ett stort kallt glas oboy. Ah, han äter frukost som en tonåring fortfarande, den där pappan. Och ja, i fredags så fyllde han trettio år, han med.

Sen sjöng vi, med fantastiskt graciösa morgonstämmor och hurrade, högt och tydligt.

Signe avslutade sången med ett litet glädjeskutt.

 

DSC_2456

 

När vi hade suttit där i sängen och mumsat hönökaka med alldeles för mycket smör på (för min smak) och knaprat på de kalla vindruvorna, så knackade det helt plötsligt på dörren.

Och där stod släkten.

Klockan åtta på morgonen, så stod de där och sjöng.

 

DSC_2487 (kopia)

 

Vi klämde i oss lite budapestbakelser, tårta och hallonbakelser medan vi pratade om hur det faktiskt kändes nudå, att fylla trettio år. Och det var så roligt att träffa alla! Det var ju så otroligt längesen. Två somrar sen, för att vara exakt, sen vi sågs sist, några av dem. Så, det var en härlig överraskning. Och det är ju inte direkt varje dag, som vi äter bakelser och träffar släktingar i vardagsrummet, sittandes i endast nattlinne.

Bara det, är ju en överraskning i sig.

 

DSC_2475 (kopia) (kopia)DSC_2901 (kopia)

 

På eftermiddagen så ramlade det in fler släktingar.

Och jag tror, eller jag vet, att han hade en riktigt fin trettioårsdag, den där pappan.

Så.

Nu firar vi semester som trettioåringar, för allra första gången, båda två.

Read More