Ninnie Södergren | Le Creadot
2774
archive,tag,tag-le-creadot,tag-2774,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.1.1,vc_responsive

17 Jun Att ha fotat syskonen Ludvig & Clara.

 

Åh.

Vad längesen det var jag fotade barn.

Men i veckan var det dags att fota syskonen Clara och Ludvig. Ludvig har jag fotat en gång förut. Och nu när han har gått och blivit storebror, så var det dags att fota honom tillsammans med lillasyster Clara, på samma plats som sist. Ludvig var ju liksom i Claras ålder då.

 

 

En sockersöt liten Clara.

I snygg jumpsuit.

 

 

Som ser upp till sin storebror.

Det ser man ju.

 

 

Clara lyssnar på kloka ord från storebror Ludvig.

 

 

Så fina ungar!

Och så duktiga.

 

 

Fika och festis sådär efter fotograferingen.

Med lite vaksamma ögon på tuppen och hans hönor som spatserade runt och kacklade.

Håll ett rimligt avstånd, tyckte vi.

 

Read More

13 Maj Att ha fotat en Walter.

 

Ah.

Tjejerna har ju blivit med kusin.

Och jag har blivit moster.

Det är så roligt så det är inte riktigt klokt.

 

Han fick agera modell igår, lilla Walter.

Antagligen den coolaste killen i stan, redan.

 

 

Han posade lite, där i korgen.

Som om han inte hade gjort annat, den senaste månaden.

 

 

Jag vet.

Dör så söt!

Read More

12 Maj Att ha hängt med tjejerna och Walter.

Idag samlades vi hemma hos moster Lina.

Vi tjejer och Walter. Sen kom morfarn en snabbis också.

Lilla Walter som är lite drygt en månad nu, skulle fotograferas. Men det skulle också stekas pannkakor som sen skulle ätas med jordgubbar och glass och fnissas och ha sig, sådär som vi gör när vi ses vi tjejer (och Walter dårå). Signe cyklade hela vägen medan jag och mormorn och Esther gick bredvid.

Hon har verkligen blivit en hejare på att cykla.

Fort ska det gå, helst.

 

 

Och Esther odlar tänder, som aldrig förr.

Fortfarande lika glad och har precis lärt sig att fin-vinka, som någon slags kunglighet.

”-Hejhej” smyger hon ur sig och svajar lite lätt med handen i luften.

 

 

Nio månader, blev hon igår.

Snuttan.

 

 

Och Signe.

Som nog är den absolut stoltaste storkusin som någonsin suttit i en soffa med sin …. lillkusin. Försiktigt försiktigt så vaggade hon Walter lite medan hon tittade på honom och njöt av att bara få sitta där. Hon hade ju övat, på Esther och dockorna, ju.

Jojo, Walter, han kan känna sig trygg han.

Som har så fina storkusiner runtomkring sig.

De kommer att lära honom allt de kan.

Och då blir det drag.

Read More

11 Maj Att ha börjat jobba lite, mer.

Jag har ju egentligen jobbat sen Esther var tre månader.

Det har varit många sena kvällar, tidiga morgnar och möten, där hon suttit med och charmat alla. Idag blir hon nio månader och jag har börjat jobba lite mer på dagtid. Esther hänger med pappa och jag har kontor bara några meter hemifrån. Det tar väl ungefär tio minuter att gå, vilket känns helt underbart.

 

 

Det går bra för Le Creadot just nu.

Och det är ju såklart jätteroligt!

Jag tränar på, att ha 58 bollar i luften samtidigt, ungefär. Och strukturerar och planerar så gott det går, med min kreativa hjärna. Det är ju verkligen både en fördel och en nackdel att vara sin egen chef. Det gäller att vara sådär överdrivet stenhård och nästan lite argsint emellanåt. Ta sig själv i örat och påminna sig själv om att även de där halvroliga sakerna måste göras.

Och det i tid.

Basta.

 

Men, det är kul.

Jättekul, faktiskt.

 

Titta in på lecreadot.se

Read More

08 Feb Att lära sig lite mer om fluff och tyll.

 

Den här,

slängde storasystern i händerna på henne idag när det var dags för barbiedockornas disco. Direkt efter förskolan, var det dags. Jag riktigt såg hur det lilla hjärnkontoret arbetade.

Och det klämdes och kändes på den lilla lilla klänningen i tyll.

Vad. Fasen. Är. Det. Här?

Går den ens att tugga på?

 

 

Ah.

De här två alltså.

Jag är rik.

Read More

31 Jan Att ha fotat på ett Bra Hak.

 

Åh.

Le Creadot har ett så roligt nytt samarbete. Ett samarbete med grabbarna på Bra Hak. En ny, inspirerande och fartfylld och modern hamburgerrestaurang mitt i centrala Västerås. Som dessutom gått och blivit helt galet poppis. De brinner för matlagning och smaker. Och de är långt ifrån omöjliga när det kommer till nya idéer.

Så, det är jätteroligt.

Jag var där för andra gången och fotade för ett par veckor sen.

De har ju så mycket smarrigt på nya menyn (som förövrigt är inne på tryckeri nu) så det är inte klokt.

 

 

Och deras burgare.

Jisses.

Bra Burgare.

 

 

Bra. Burgare (!)

 

 

Det är ju helt och hållet omöjligt att inte bli hungrig av att fota sån här mat.

 

 

Ah.

Bra Hak alltså.

Ni hittar dem på Slottsgatan 6 i Västerås

Read More

27 Jan Att ha väggarna fulla.

Ja.

Här hemma så har vi snart väggarna fulla med posters och tavlor och egenskapelser. Det finns en yttepytteliten yta kvar på båda sidorna av den stora väggen i vardagsrummet, som såklart ska fyllas. Och jag är ju inte den som står och mäter mellan tavlorna. Hammare och spik räcker gott och väl, sen går jag bara på känsla. Där, ska den sitta. Och så sitter den där.

Och så var det bra med det.

 

 

Och där ligger det en iPad -tittande snart tonåring.

Eller, det känns så. Hon blir fem i april.

Read More

09 Jan Att ha haft jul & nyår &….

 

Ah.

Här sitter de framför granen.

Mina små älsklingar.

En ganska döcool storasyster och en spjuver till lillasyster.

Vi har hunnit med både jul och nyår och mellandagar och trettondagar och allt sånt där. Farmorn, Johan och Ella har packat ihop huset och flyttat till Düsseldorf i Tyskland, Vi har hunnit med ett par förkylningar, Esther blir fem månader om två dagar och det finns massor att göra på Le Creadot.

Syskonen har hittat varandra också. Och jag nyper mig lite i armen, för att jag tror att jag drömmer. Går det ens att ha såhär fina tjejer som jag har? Så som Esther tittar på Signe. Och så som Signe tittar på Esther. En helt oslagbar känsla. Och hur de alltid vill vara tillsammans och bara mysa. Annat blir det väl när Esther börjar gå, stoppar Signes leksaker i munnen och får tag i det blonda hårsvallet av ”misstag”. Det inser ju jag. Men kärleken har börjat växa där emellan dem.

Det har den verkligen.

Read More