ninniesodergren.se | Att ha haft ett par dimmiga dagar.
11307
post-template-default,single,single-post,postid-11307,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

05 feb Att ha haft ett par dimmiga dagar.

Hej och hå.

Först och främst så gick barndansen jättebra i Söndags. Även fast Signe bestämde sig för att köra sitt eget lilla program och brydde sig inte alls om sin halvsvettiga mamma som skuttade efter henne och försökte göra samma sak som resten av gruppen.

Vad gör hon här när jag ska dansa? Såg det ut som om hon tänkte när jag kom där, med utsträckta armar och körde flygplanskoreografin som lärdes ut av dansläraren.

Sen då.

Sen fick Signe ont i munnen och de senaste två dagarna har spenderats i någon slags dimma. Det har inte sovits och det har ätits glass i stora lass. Det har tittats hysteriskt på Karlsson på taket och -Kicki (Madicken). Men mest av allt så har det varit ledsamt och tröttsamt och den där smärtan i munnen har varit i otrevligaste laget, inte alls trevlig, med andra ord. Vi har suttit och kramats i två nätter i rad, halvsovit i någon gemformad position, lutandes mot ugglekudden i soffan och utan napp, för den har gjort för ont att ha i munnen.

IMG_3724

Beorna, som nu var för sig inte längre heter Bea, utan Beo. 

Det gäller att variera.

No Comments

Post A Comment