ninniesodergren.se | Att ha blivit storkusin.
18203
post-template-default,single,single-post,postid-18203,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

15 aug Att ha blivit storkusin.

Ja jisses.

Vilken stor dag det har varit idag.

Idag så fick vi och Signe träffa minstingkusinen Minelle, endast fyra dagar gammal. Det var så härligt att äntligen få träffa dem allihopa. Det var en stolt mamma och pappa som bosatt sig i bebisbubblan tillsammans med en liten liten bebis med galet mycket hår. Till pappans fördel, som arbetar som frisör. En liten liten bebis som kom ett par veckor tidigt, men som ändå lyckats skapa både längd och vikt för sig själv. Och, jag har då aldrig varit med om en så vaken nyfödd bebis förut. Stora stora bruna ögon, som följde varenda ljuspartikel med blicken.

Och Signe.

Den absolut stoltaste storkusinen någonsin, höll lilla Minelle så försiktigt i sin famn, tittade på henne och log. -Äntligen så är hon här, lilla Minelle! sa hon sådär vuxet och viftade lite på benen, som egentligen var det enda av den lilla kroppen som inte var täckt med nyfödd bebis.

Min älskade stora lilla tjej, som nu är storkusin och blivande förebild.

 

DSC_4061

No Comments

Post A Comment