06 Jul Att bli lite skrämd av en Bison.

Ah.

Vi var ju i, på Kungsbyn förra veckan.

Jag rekommenderar verkligen alla att åka dit. Vilken fantastisk plats att tillbringa en förmiddag på. Där finns det djur och natur, det är öppet och rent och omsorgsfullt strukturerat. Dessutom så verkar de verkligen värna om djuren där. Något som självklart spelar en stor roll. De hade liksom inte snålat med utrymme.

Varken för besökarna eller djuren.

Det fanns gott om plats för alla!

 

 

Lamorna.

Vilka fantastiska djur.

Så otroligt oproportionerliga, liksom.

Och alldeles underbara.

 

 

Massor av grönt.

Och massor av plats.

 

 

Till lunch sen så blev det våfflor.

Lyxvåfflor.

Och lite häng i den fantastiska trädgården!

 

 

Bara det, att det fanns ett piano mitt i trädgården.

Och styltor, som pappan tappert kämpade med.

För, det hade ju gått förr det där med att gå på såna där.

Jourå, tillslut så gick han minsann några steg på de där.

 

 

Och han då, lemuren som fick alla att dra på smilebanden lite med sin sköna stil.

Han väntade och väntade, på lunch när han satt där och toksoftade.

 

 

Sen, så mötte jag honom.

Han som var någon slags blandning mellan forntiden och odjuret (i Skönheten och odjuret). Den där fantastiskt maffiga bisonoxen som liksom låg och slappade i sin hage. Jag försökte mig på att knäppa några bilder igenom gallret och nog blev jag lite skrämd, lite ranglig, när han sen reste på sig och vände sig rakt emot mig och den smattrande monsterkameran.

 

 

Maffig, alltså.

Jo.

Och idag så har det regnat hela dagen. Vi hade spenderat några timmar på stan, en lunch och sen reafyndat ett hysteriskt svårt legohus som byggdes upp när vi kom hem. Småsmåsmå bitar, som skulle sitta på de mest otänkbara platserna. Pappan fick rycka in och rädda konstellationen medan jag och Signe fortsatte bygga med annat. Nu lyser solen igen, så nu hoppas vi på bättre väder i morrn.

Då blir det eventuellt åka av.