29 Dec Att ha julafton, del 3.
Så var det jul igen.
Dags för lilla julafton.
Och på annandagen så åkte vi hem till mormorn och morfarn, för julfirande. Moster Lina och Kristoffer, gammelmormor Hanne och sen vi och mormorn och morfar, såklart. Morfar, som brukar briljera vid spisen, gjorde inget sämre jobb denna gång. Här bjöds det på rullader. Succé-rullader som slank ner fortare än snabbast i allas hungriga magar. Och sen lite efterrätt på det.
Bananer i rom och choklad, med vaniljglass.
Ujuj.
Nej, han ska minsann inte bränna upp mormorns glittriga julkofta vid bordet.
Han ska flambera bananerna.
Minsann.
Mmm.
Det är svårt det här med gammelmormor och mormor, så Signe väljer att säga ”Gammemommo” och ”vanliga mormor”. Det går ju det också. Lättare för alla då, att förstå vem som är vem, liksom.
Varför krångla till det?
Under julklappsutdelningen så var Lina tomte och Signe paketutdelare. Alla paket som det stod Signe på, skulle öppnas av henne. Om det var till eller från, spelade mindre roll. Stod det Signe någonstans på paketet, så var det hennes. Men, om det inte var till henne, så gick det bra ändå att hjälpa till med öppningen av paketet. Så, det blev liksom Signe som öppnade och vi som delade ut, det hon öppnade.
Och jisses. Både vi och Lina och Kristoffer, fick öppna ett paket som innehöll en Le Creuset gryta. En röd och ståtlig gryta som kommer att få arbeta stenhårt de närmsta tjugo åren, med långkok och chili kon carne och annat som görs i galet bra grytor.
Sen, sen var julen över.
Vilken jul vi har haft i år.
Sagolik och fantastisk och minnesvärd på alla sätt och vis.