ninniesodergren.se | fotograf
101
archive,paged,tag,tag-fotograf,tag-101,paged-16,tag-paged-16,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

01 apr Att ha en “Block” påväg.

Ah.

Jag har suktat efter denna skönhet i evigheternas evighet.

Stirrat på den, med en kärleksfull blick i diverse webbutiker.

Men nu, nu är den äntligen på väg hem till oss.

Block mattan från House Doctor.

115248_1

Idag så har medicin kickat in hos snart treåring. Vilket har gjort eftermiddagen lite mer intensiv än de senaste dagarna. Och vi har påskpyntat. Påskpyntat snurriga grenar, som vi köpt av farbröderna på torget. Med fjädrar, som det noggrant valts färger på.

Det har varit en piggare onsdag, helt enkelt.

Tack och bock för det.

Och för C-more… såklart.

Read More

27 mar Att ha blivit klar, med skåpet.

Det där skåpet ja.

Eftersom min rygg inte riktig håller för att bära gigantiska skåp. Och eftersom jag är totalt oduglig när det gäller armstyrka i största allmänhet, så fick Signes pappa och farfarn åka och hämta mitt fynd i förra veckan.

-Ninnie!! hade farfarn utbrustit när han såg skåpet som skulle bäras ner till bilen. Tänk, vad de där två har burit fynd i sina dagar. Alldeles fantastiska fynd, ifall ni frågar mig.

Och de flesta av dem, har ju blivit riktigt bra efter att de fått lite kärlek och omsorg.

I allafall.

Skåpet.

DSC_5469

Hem kom de,

med ett gigantiskt och väldigt gammalt specialgjort vapenskåp som tillhört en gammal farbror som använt det som just det, vapenskåp. Jag älskar de stora fönsterdörrarna! Och att det är så galet högt. Maffigt, liksom, fast ändå inte alldeles överdrivet stort. Mafiosostort, fast lagom, liksom.

Och det putsades, slipades och målades.

Och nu ser det ut såhär.

DSC_5554 (kopia)

“Tack vare” några vabbdagar, så hann jag klart innan helgen.

Och nu har vi ännu ett gammalt skåp här hemma, som jag fyndat och som bär på en historia.

Ah.

Skåpet ja.

Jag är ganska nöjd faktiskt.

Read More

25 mar Att råka ha frysen full med glass.

Ah.

Efter ett lite lätt och lagom missförstånd angående glassbilen, så har vi nu hela underdelen av frysen full med glass. Glassbilsglass. Glassbåtar och sommardrömmar och raketglassar med chokladtopping och gud vet vad. Och eftersom vi är hemma sen ett par dagar tillbaka, med feberprinsessa och rossel i bröstet, som låter som en och en halv karl, så har vi passat på att provsmaka, några. Signe tycker bäst om ministrutarna med päronsmak.

Och jag gillar främst sommardrömmen, med chokladpluppar på.

DSC_5520 (kopia)

Och det är ju så, att man får äta glass i stora lass, när man är sjuk.

När aptiten inte är på topp.

-Mmm… Den hä tyckeja vejkligen åm!

Sa Signe idag, när hon smakade på ännu en minipäronstrut med rosa strössel på.

DSC_5536

Och sen släppte vi lös ballongerna från trettioårsfirandet i brist på annan underhållning.

Gick ut i vårsolen, köpte frukt och grönsaker och läste, under dagen, tusentals böcker.

Lite så, har vår dag sett ut idag.

Glass och ballonger.

Vi har haft fest, helt enkelt.

Read More

23 mar Här var det stängt, ju.

-Nu måste vi skynda oss till dagis! sa jag i morse och slängde ihop det som skulle med.

-Jaaaa!

Signe älskar att gå till dagis, förskolan.

Men när vi kommer dit så är det släckt och jag inser ganska på en gång att det faktiskt är den 23:e idag och inte i morgon. Att dagis är stängt idag och att jag nu ska försöka förklara för en ivrig och lagom envis snart treåring, att det minsann inte blir något dagis idag utan att hon i stället ska vara hemma och dras med mamma. Det tar lite tid, innan humöret blir som vanligt igen, efter ett sånt besked.

Det inser ju jag också.

DSC_5456DSC_5465

Men beskedet togs ganska bra, ändå.

Och vi har haft en riktig pysseldag idag. Målat elefanter och bokstäver och skåp och snurriga katter på lila papper. Och vi har läst böcker. Kanel & Kanin, Pettsson och Mamma Mu är det fortfarande som gäller. Det är snart dags att utöka samlingen lite, få lite variation. Vi har också mumsat i oss påskkaniner av mjuk mjölkchoklad och sorterat pusselbitar, som liksom hamnat lite överallt, förutom vid pusslet, som de hör till. Och Signe har övertygat mig om att hon faktiskt gillar fryst Mango.

Så.

Vi har haft en jättemysig dag, såklart.

Ibland så är såna där överraskande besked, som stängda förskolor, ganska härliga.

Read More

23 mar Att ha kalasat och ha startat vårens “göra om” -projekt.

Jaha.

I lördags så var vi på kalas.

Och kusinerna möttes. De där två alltså. Det är ju så roligt när vi väl ses och när de ses. När de springer omkring och efter varandra och efter farfarn som får agera dubbelfarfar under ett par timmar.

Det. Är. Fullt. Upp.

DSC_5440DSC_5417

Det var Pia som fyllde.

Och som vanligt så hade hon gjort en hel buffé med smarrigheter.

DSC_5415DSC_5414

Ah.

Sen är det ju alltid så otroligt roligt att träffa alla sådär, på kalas.

Det var i lördags det. Och nu är det redan måndag. Jag har verkligen ingen aning om vart tiden tar vägen. Den liksom far iväg som om den har så förbaskat bråttom hela tiden. Och samtidigt så ska man försöka hinna ta vara på den. Jo, inte konstigt att det är fullt upp hela tiden.

Idag så är förskolan stängd. Så, Signe och jag har pysseldag. Vi målar. Signe målar en elefant och ett stort S, som i Signe. Jag, målar ett nyinköpt skåp, som ni ska få se mer av sen. Jag har startat mitt vårprojekt. Det här med att måla om gamla möbler, hör ju lite till mitt favoritgöra. Så, som idag, när tiden tillåter, så målar jag vårprojekt, i vitt och svart och njuter av att ha tid med mitt hjärta.

Read More

21 mar Att ha snö mitt i våren.

DSC_5394 (kopia)

Snö!

Mitt i våren.

Och det stackars kråkboet, med små nykläckta fågelungar i, som bosatt sig precis utanför vårt fönster och som vi tittar till varje morgon, är alldeles insnöade i det stora trädet. Och det ligger glittrande snö, på hustaken som glittrar ännu mer i morgonljuset. Och tänk, det var inte så länge sen, som vi vaknade upp till snö, varje morgon. Men ändå, så känns det som en evighet sen.

Snö känns så 2014.

Read More

20 mar Att ha bokat in en bröllopsfotografering.

Ah.

I slutet på maj så är det dags för min allra första bröllopsfotografering. Jag är så laddad så att jag vet inte vad. Och idéerna liksom svämmar över, sprutar ur öronen snart. Jag måste liksom samla ihop dem lite, idéerna. Få ordning på dem, till mötet vi ska ha någon gång i nästa vecka.

Att jag dessutom känner brudparet, gör ju det hela ännu roligare!

Någon som verkligen ger mig inspiration inför bröllopsfotograferingen är Smallpigart.

Bröllop StockholmBröllop StockholmBröllop Stockholm

Hon får liksom fram det där.

Det där äkta, i sina foton.

wedding SwedenPorträtt fotografering av Anna Roström Smallpigart

Och det är ju så vi vill ha det.

Det ska leva och inte vara förutsägbart och enligt mall.

Porträtt fotografering av Anna Roström SmallpigartPorträtt fotografering av Anna Roström SmallpigartPorträtt fotografering av Anna Roström Smallpigart

(alla foton är lånade från smallpigart.se)

Det är verkligen en ära, att få föreviga ett bröllop.

Och jag längtar verkligen!

Read More

19 mar Att noja över löss och längta efter luftiga klänningar.

Hela förmiddagen, så har jag suttit och pillat mig själv bakom örat. Känt efter lite och nojat över att upptäcka något hemskt, där bakom. Det går löss på Signes förskola. Och tydligen, så startar de bakom öronen, etablerar sig och laddar för att angripa hårbotten.

Jag ryser, enda från tårna.

Vi vill ju verkligen inte ha besök av såna där läbbigheter och tänker hålla håret i tofs enda tills epidemin är över, hoppas på att vi inte drabbas. Jag läste någonstans, att de klättrar upp för hårstrået, med hjälp av sina små klor. Att de ens har klor, är ju jätteläskigt. Och…. nu ryser jag igen.

DSC_5279 (kopia)DSC_5307 (kopia)

Jag längtar efter att få använda min nya favoritklänning, från Mango. Den är hur luftig som helst och kommer att användas flitigt i sommar. Älskar luftiga klänningar.

Och skorna, är från Zara.

Helt galet sköna och jag gillar verkligen traktorsulan.

Snart, snart är det nog tillräckligt varmt ute.

Snart.

DSC_5300 (kopia)

Förövrigt så har min rygg gått och strejkat igen. Vilket resulterade i ett sjukgymnastbesök igår, för första gången på snart ett år. Det var svullet, ja. Och nu så hänger det ett gummiband på garderoben i sovrummet som ska användas flitigt, för att bygga upp och stabilisera ryggen en aning.

Sen blir det eventuellt akupunktur.

Det har jag aldrig testat förut. Ett gäng nålar, som sticks in i det onda och spända. Det låter ju inte direkt lockande, måste jag ju säga. Men det hjälper, tydligen.

DSC_5285 (kopia)

Men.

Vi börjar med gummibandet.

Nu fortsätter vi denna torsdag!

Tjopp tjopp.

Read More

17 mar Att ha det sådär “inte alls överdrivet” fluffigt.

Jag vet, att ni har sett den här drömfångaren i motljus, jag vet inte hur många gånger? Men, den är ju helt fantastisk, just i motljus. Och jag älskar det lilla rummet, med allt fluffigt och puffigt, när morgonsolen tittar in svagt bakom de rosaprickiga gardinerna.

Lägger ett sånt där mjukt täcke av varmt ljus över allting.

DSC_5164 (kopia)

För att det är ju så med barnrum, att det får fluffas och puffas något alldeles kolossalt utan att det blir överdrivet, ens en smula. Det går liksom aldrig riktigt för långt i ett barnrum. Och alla de där pappersfluffarna i taket, flufflampan från VITA och den ärvda sängen under det fluffiga och puffiga tyget, gör liksom så att rummet får en sån där härlig känsla. En mjuk och varm känsla.

Speciellt i morgonljus.

DSC_5180 (kopia)DSC_5195 (kopia)DSC_5174 (kopia)DSC_5192 (kopia)Namnlöst-1

Ah.

Jag älskar det där lilla rummet.

Och speciellt, i morgonljus.

Read More

16 mar Att ha fått post från New York.

Idag när Signe kommer hem från förskolan så väntar något efterlängtat.

Något som hon väntat på enda sen hon gav farfarn och Pia den där gigantiska hejdå-kramen i hallen för någon vecka sen. De lovade, att skicka post. Post från New York.

Och idag så kom den.

DSC_5139 (kopia)

Idag så blev det även en snabb promenad på stan på förmiddagen, som resulterade i två nya vårjackor. En till Signe, som växer något helt vansinnigt på längden just nu. Och en till mig själv, som har letat med ljus och lykta och i något som känns som en evighet, efter en lite lättare kappa med bälte i midjan till våren. Och idag så gick jag förbi den. Den ropade på mig från ställningen med kappor som stod mitt i butiken.

Så, det var ju omöjligt att bara ignorera, gå förbi.

Det. Gick. Bara. Inte.

Signes är i en sån där matt rosa puderrosa färg.

Ojoj, så fint det är till våren.

DSC_5147 (kopia)

Nu fortsätter vi att köra måndag.

Jobbar igen den där timmen på stan bland annat.

Read More