ninniesodergren.se | fotograf
101
archive,paged,tag,tag-fotograf,tag-101,paged-18,tag-paged-18,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

04 mar Att ha tre dagar kvar till lagom gammal.

Så var vi framme vid den där mitt i veckan-dagen.

Och det återstår bara och endast tre dagar kvar, till 30.

-På lördag så fyller mamma år, så då får vi fika och äta extra mycket lördagsgodis!

-Blir du väldigt väldigt gammal då mamma?

-Ne, inte så värst gammal, tycker jag inte.

Men jag är fortfarande lite tveksam, ifall trettio år, inte är väldigt väldigt gammalt.

Inte väldigt väldigt kanske, men lagom gammalt.

_DSC3599 (kopia)

För.

Tänk när vi var yngre än trettio år. Väldigt väldigt mycket yngre. Då tyckte vi verkligen att alla människor som var över trettio år, lika väl kunde prenumerera på Hemmets Journal, läsa den samtidigt som de sörplade kaffe ur de där vansinnigt, vansinnigt små kaffekopparna som knappt räcker till en hel klunk. Då var det väldigt väldigt gammalt, att vara trettio år. Men inte nu. Nu när jag har tre dagar kvar till trettio. Då är det inte längre gammalt. Och jag prenumererar fortfarande på Sköna hem, läser till det jag vill bli när jag blir stor och sörplar kaffe ur medelstora kaffekoppar.

Så, ne.

Så väldigt väldigt gammal, blir jag faktiskt inte.

_DSC3603 (kopia)

Nu.

Kör vi onsdag och mitt i veckan -dag.

Tjopp tjopp.

Read More

01 mar Att inspireras av Lisa Holloway.

Alltså.

Ah.

Jag blir så inspirerad av den här kvinnan så det är ju inte riktigt klokt.

lisa holloway photo

Det är ju sådär med vackra foton, som liksom förmedlar galet mycket känsla och liv. Jag skulle kunna tillbringa många timmar i mitt liv, bara genom att titta på såna foton. Foton som verkligen känns, på riktigt. Som liksom gör så att något där inuti oss drar en lätt suck och går på lite semester, känner välbehag liksom. Lisa Holloway´s foton är ju såna. Som gör så vårt inre liksom drar iväg på semester för en stund, vid varje, varje foto. Bara för att det känns som perfektion, rakt igenom.

Jag smäller av en smula.

Las-Vegas-Child-Photographer-LJHolloway-Photography-Children00044Las-Vegas-Newborn-Photographer-LJHolloway-Photography-Newborns0051Las-Vegas-Child-Photographer-LJHolloway-Photography-Children0081Las-Vegas-Child-Photographer-LJHolloway-Photography-Children0070

Besök hennes hemsida för att se fler foton.

Helt galet inspirerande.

Read More

28 feb Att ha tagit den där klassiska lördagspromenaden, till godiset.

Solen tittade ju fram på eftermiddagen idag.

Så bra!

För att vi skulle ju ut då.

Vi skulle ju gå den där klassiska lördagspromenaden till godisbutiken. Hand i hand och förbi de där enorma husen på området och längs vägen. Jag har fyra favoritvillor, som ligger på området. Som jag mer än gärna pekar på (om och om och om igen) när vi går förbi på lördagarna. Ser om de planterat något nytt i sina trädgårdar. Eller om det hänt något annat spännande, någon renovering, eller så. Men de har, allt som oftast, sett likadana ut, varje lördag. Men det gör ju ingenting, med tanke på hur magiskt fina de är, de där villorna längs vägen. Villor, med enorma grindar och trädgårdar.

Äldre, gigantiska villor, med själ och karaktär.

_DSC3435

Här, är vi nog inne i en av våra stora diskussioner om livet.

Och vi har eventuellt tagit en paus från ett hysteriskt sjungande på den där sången ur Dora Utforskaren.

“Vart är vi påväg? Till godisfabriken!”

_DSC3463

Det är bra att ha solglasögon, när du är ute och går, i solen!

Ett konstaterande från en av våra livsdiskussioner, idag.

Fast det syns ju inte riktigt på bilden, att det är sol.

Men, det var det, en liten stund.

Read More

28 feb Att ha lördag och en vecka kvar.

Jaha.

Då var det inte mer än en vecka kvar då.

Nästa lördag, så fyller jag trettio år.

Tycker inte att det känns så väldigt speciellt, faktiskt. Eller om det är den känslan, den där oberörda känslan inför en födelsedag, som kallas åldersnoja. Men jag tycker faktiskt inte, att det känns så farligt. Jag blir ett år äldre, lite klokare än förra året och kan väl antagligen börja kalla mig själv för vuxen, på riktigt.

Typ.

_DSC3421

Här hemma så drar vi fortfarande runt i pyjamas.

Och det lagas mat åt vännerna, i det lilla rummet.

Vi har gått och blivit tokförkylda igen, Signe och jag. Och det känns inte alls lockande att pallra sig ut nu på förmiddagen, som vi hade tänkt. Ne. Vi håller oss inne lite, kanske tjuväter lite på lördagspåsen som står och ropar i skafferiet. Kanske ska passa på, att måla om något?

Det är en sån dag idag.

_DSC3426

Det har kommit upp en giraff och lite fiskar på tavelväggen.

Giraffen har stenkoll på vardagsrummet, det ser ju jag.

Ne, nu kör vi lördag!

Piggnar till lite.

Snart.

Read More

27 feb Att ha väldigt mycket böcker i vårt liv.

Alltså.

Bokslukar´n.

Det är väldigt mycket böcker i vårt liv just nu. Jag sitter med näsan i dem, hela dagarna, fortfarande. Och Signe har precis upptäckt dem, på allvar. Hon älskar att bli läst för, känna på sidorna i dem, dra med fingret över bilderna och hitta på egna historier. Läsa lite för djuren och dockorna och ha samling.

Hon har blivit en riktig bokslukare.

_DSC3414 (kopia)

Varje eftermiddag efter förskolan, så läser vi.

Och vi läser även på kvällarna när det ska sovas. Då har vi en sån där klassisk nattning. När föräldern läser för barnet, som snuttar på nappen tätt intill, petar lite på bilderna med ett lite dåsigt finger och gör några sista “jag är inte alls trött -ryck” medan föräldern försöker göra allt för att koncentrera sig på texten i boken. Ignorera det där rycket lite. Dels för att denne vet att barnet är helt galet trött. Och dels för att denne känner hur otroligt trött denne själv, börjar bli. Och sen så blir de tyst. Föräldern somnar mitt i en mening, med glasögon och allt. Fortfarande med ett stadigt grepp om boken. Och barnet somnar mitt i en “jag är inte alls trött -rörelse”.

Ah.

Det är väldigt mycket böcker i vårt liv just nu.

Och det är så härligt så.

Read More

26 feb Att ha lampor, hit och dit och tillbaka igen.

Ah.

Lampor.

Hit och dit och tillbaka igen.

Jag letar hysteriskt efter en lagom stor sovrumslampa, som liksom inte är för liten. Jag vill gärna att den ska ta plats, inte ta över, men ta plats där uppe i taket ovanför sängen. Och jag har ju sen länge spanat på denna. Det här med tyg och mjukhet och sovrum tycker jag gifter sig väldigt bra.

fec20a9f1bbdfd5098c2b41c3f195daf

Men nu har jag även fått upp ögonen för den här, som dessutom går för en lite billigare peng. Inte billig, men billigare och den är dessutom väldigt lik lampan ovan. Den har liksom samma känsla. Tyg och mjuk och varm och go. Inte för varm, hoppas jag. Med tanke på att det är tyg.

Men, go.

25657979-origpic-918644

Och sen så har vi den här också ja.

….som Natalie precis vann!

Grattis! Du har mail!

22866235-origpic-1c5983

 

 

Och med det så tar jag torsdagskväll, efter en helt vansinnigt överambitiös dag.

Soffan och kuddarna och ett nytt avsnitt av Husdrömmar kallar.

Read More

25 feb Att ha de där eftermiddagarna.

Ah.

Vissa dagar i veckan, så har jag börjat hämta Signe lite tidigare på förskolan. För att sen bara ha mysigt tillsammans, hela eftermiddagen. Idag så var en sån dag. Vi åt frukt och satt där mitt emot varandra, vid det lilla köksbordet och diskuterade hur dagen hade varit. Det gör vi ofta, diskuterar. Pratar om livets alla frågor och funderingar. Eller ja, i allafall såna som kan komma nu, vid treårsåldern.

_DSC3316

Och sen så passade vi på att leka lite, såklart.

Tommy, ni vet han som hänger en del med Pippi och Annika? Han vaktade huset där alla vännerna satt och tittade på tv. (Förrutom några av dem, som åkte rutschkana utanför huset).

Herr Nilsson hjälpte till. Fyra ögon är bättre än två, tyckte Tommy.

_DSC3377 (kopia)

Och det är ju de här eftermiddagarna.

Vardagarna, som vi har tillsammans.

Som jag älskar allra allra allra mest.

Read More

24 feb Att ha virkat en korg.

_DSC3280 (kopia)

Ah.

Såhär kan en virkad korg se ut.

Jag har ju totalt glömt bort att visa er den.

I all sin enkelhet.

En virkad cirkel som startades med en magisk ring. Och när botten sedan kändes tillräckligt stor, så virkades det en eller två varv till med fasta maskor, utan att utöka. Mest för att få en så stabil botten som möjligt. Resten är virkat i den yttre maskbågen, vanliga fasta maskor hela vägen upp.

_DSC3287 (kopia)_DSC3289 (kopia)

Jag tänkte att den skulle få några kompisar, sen.

I olika storlekar och nyanser och konstellationer.

Read More

24 feb Att väckas av sol igenom vintertrötta fönster.

Jaha.

Det var väl väldigt längesen som du blev väckt av att solen lös in igenom sovrumsfönstren. Solstrålarna liksom kämpade sig in i morse, igenom det minst sagt vintertrötta stadsbo -fönstret. Åh, så härligt att vi går mot ljusare tider. Och Signe, hon skulle ha sina solglasögon på sig i morse till förskolan.

-De äh soligt ute mamma!

-Ja måste!

_DSC3291_DSC3293 (kopia)

Egentligen, så är det ett par billiga Raybans, som såklart inte alls är ett par riktiga Raybans, som jag hittade på någon utländsk internetshop för längesen. De har blivit minst sagt poppis och kommer antagligen att bäras större delen av sommaren. Om vi nu får sol, det vill säga.

Ja.

Nu kör vi tisdag!

Read More

23 feb Att ha varit på garagefest och kameraväska från Manfrotto.

Ah.

Herrejisses, vilken rolig helg vi hade. Och vi var ju så trötta igår så det var ju inte klokt. Vi är ju inte alls vana att komma hem tidigt på morgonen efter att ha dansat en hel kväll i ett garage. Ne, inte alls vana. Men vilken fest Viktor hade ordnat. Det häftigaste var ändå garaget. Hur han stod där och hyshade lite åt alla gästerna, som stod som frågetecken i hallen och trodde att festen var slut vid elvasnåret. Men i stället så smällde han upp dörren till garaget. Som inte alls såg ut som ett garage längre, inuti. Mer som en festlounge eller bar, nattklubb. Där fanns en scen och en mikrofon, sittplatser, en bar, lampor och musik och soffhörna. Ja, jisses så förvånade alla var. Och sen så satte festen igång, på allvar.

Det. Var. Så. Roligt!

Ja, galet!

Kameran fick tyvärr stanna hemma.

Så, ni får helt enkelt försöka föreställa er, det där garaget.

_DSC3204 (kopia)

Jag har i allafall införskaffat mig en liten och smidig kameraväska nu.

En beige liten historia, från Manfrotto.

Den är i precis lagom storlek för både kameran och mig.

_DSC3199 (kopia)_DSC3208 (kopia)

Lätt och smidig att ta med.

Kanske, kanske på nästa garagefest?

Read More