ninniesodergren.se | mamma
395
archive,paged,tag,tag-mamma,tag-395,paged-2,tag-paged-2,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

10 okt Att avsluta dagen med en pysselbild.

DSC_0935

Den här bilden får avsluta dagen.

Signe och jag var och köpte tio kilo playdoodeg idag på eftermiddagen. Så ikväll så satt vi i timmar vid det lilla köksbordet och gjorde kakor och tårtor och cupcakes, medan filmen Dumma mig 2 rullade på datorn framför oss. Älskar den filmen! Vi har ju definitivt ett gemensamt pysselintresse. Så det här med att dega i flera timmar, göra pyttesmå kakdekorationer och maffiga muffins, är ju ingen match för oss, alls.

God natt.

Read More

07 okt Att andas för att undvika tuggummiboll.

DSC_0662 copy

Tisdag!

En dag som har ett fullsmockat schema, som startade redan tidigt i morse.

Jag blev dessutom bjuden på paj i sängen, i dockans babysitter.

DSC_0668 copy

(Ha bara ett doftljus tänt i taget, annars blir det snurrigt och en parfymaffärsliknande atmosfär).

Jag känner verkligen hur min hjärna är fullsmockad med tankar just nu. Jag har mycket igång samtidigt för tillfället, men jag älskar det. Vissa dagar när jag har mycket planerat så snurrar allt ihop sig och jag måste liksom försöka andas lite långsammare och ta en sak i taget. Prioritera. Innan allt blir en tuggummiboll. Sådär seg, ihopsnurrad och kletig. Men det är ju så svårt, när jag vill hinna med allt på samma gång.

Och dessutom, gärna på en gång.

Tjopp tjopp.

DSC_6035

Men när jag tar de där pauserna. Andningspauserna. Så inser jag ju, att jag får ännu mer gjort. Och tankarna skingrar sig och blir liksom separerade. Lättare att fokusera på, avskilt. Ingen tuggummiboll. Och kärleken till alla planer och tankar kommer liksom fram på ett annat sätt. För det är verkligen kärlek. Jag älskar ju liksom allt det jag gör just nu. Allt ingår ju i min planering. Även om det tar mycket tid och energi.

Och Signe ger mig så mycket energi.

När jag är tillsammans med henne, så andas jag.

Tar andningspauser och är där och då.

Endast där och då.

Read More

06 okt Att vakna med kaninförvirring.

DSC_0660 copy

God morgon måndag!

Här har vi varit vakna några timmar redan. Det var en fasansfull upptäckt som väckte oss.

-Mamma!! Vart är min andra kanin?

-Kaniiiiiin! Min andra kaniiiiin mamma!

För det första. Hon har bara en kanin. Desto fler grisar, men bara en kanin. Så tankeverksamheten gick på helvarv klockan fem, innan jag ens hade vaknat. Och det snurrade runt kaniner som både var randiga och prickiga innan jag tog mitt förnuft till fånga, vaknade och insåg att hon faktiskt bara har en kanin.

-Men du har ju bara en kanin? Den är ju här, säger jag och håller upp den randiga “Bean” som varit med sen bb.

-Ja! Där är den, säger Signe och ler.

Ujuj.

DSC_0658 copyDSC_0657 copy

Så.

Jag säger det igen.

God morgon måndag!

Men kaninförvirringen gick över lika snabbt som den kom och morgonen kunde börja. Det tittades på Aristocats i den lilla sängen, som numera används som soffa. Eller mysplats. Mindre som säng. Och jag hann med lite jobb innan förskolan. Så nu är det näsan i böckerna som gäller hela dagen lång.

Ha en skön dag!

Read More

04 okt När det vankas äppelplockning.

På eftermiddagen idag så hade Signes feber gått ner. Så då bestämde vi oss för att packa oss iväg hem till farfarn och Pia, för att plocka lite äpplen. De har nämligen helt fantastiskt goda äpplen i sin trädgård, som vi mer än gärna smaskar i oss varje höst. Och i år så slog de nog rekord.

De är sådär galet söta och saftiga i år.

DSC_9916DSC_9922DSC_9964b

Kusin Malva var där och hjälpte mer än gärna till med äppelplockandet (ätandet).

Och Signe gick fram och tillbaka, med den lilla skottkärran, full med äpplen.

Försiktigt försiktigt, så att inte något skulle trilla av.

DSC_9941DSC_9956 copyDSC_9947DSC_9982

Älskade älskade.

Och efter allt äppelplockande, äppelätande och Pias äppelpaj med vaniljsås till kaffet, så vandrade vi hem igen.

En perfekt avslutning på en lördagseftermiddag.

Read More

15 sep Vabb och sångbokstips.

Det har vabbats idag.

Vabbats liten randig tjej med dubbla filtar, som haft lagom mycket ork.

Natten var väldigt jobbig och vi var vakna större delen av den,

låg i någon kärleksfull hög och tittade på Alfons.

DSC_7585 copyDSC_7601 copy

Vi sjöng lite idag.

Jag, tillsammans med den där skrovliga lilla lilla rösten.

Och jag måste bara rekommendera den här sångboken! Den är så förbaskat bra.

DSC_7567 copy

Den innehåller 50 stycken barnsånger med text och melodi.

De flesta som du vill ha där finns liksom med, du saknar egentligen inte en enda. Vilket jag tycker är ganska ovanligt annars, när det kommer till barnsångböcker. Det är alltid några sånger och melodier som du minsann inte alls kan, eller som är sådär vansinnigt gamla, så att ingen ens under det här seklet borde kunna dem, eller ens förstå dem. Eller, i allafall, så kanske du tycker att det är lite tradigt att läsa överdrivet gammal svenska, samtidigt som du försöker lista ut melodin.

Men i den här boken, så kan du alla.

DSC_7570 copyDSC_7573 copy

Och du styr liksom ljudvolym och låt med fjärrisen som sitter på sidan av boken.

Vilket bara det, är en höjdare i sig.

Knappar som skapar ljud!

Read More

12 sep Att vakna i lagom tid.

God morgon!

Ah.

Idag är det verkligen en god morgon. Vi har sovit som aldrig förr och vaknade sådär lagom i tid till Bompa. Såna morgnar gillar vi. När vi inte behöver släpa oss upp till kaffekokaren med hysterisk morgonfrisyr mitt i natten, vakna fast det inte går, typ. Och idag så är det ju fredag. Den allra bästa dagen på hela veckan. Då Signe och jag har vår lediga dag och då pappan kommer hem, lägger upp fötterna i soffan och tar helg.

Tillsammans med oss.

DSC_6559DSC_6560

Så.

Nu kör vi fredag och allt vad det innebär!

Read More

10 sep En sådär vansinnigt tidig onsdagsmorgon.

Koncentration.

Den är ju så galet rolig, den där fjärrisen.

1

God morgon!

Vår dag började tidigt, alldeles för tidigt, igen. Det går ju verkligen i perioder det där. Ibland så går vi upp mitt i natten, känns det som. Och ibland så vaknar vi lugnt och stilla och sträcker på oss framför Bompa innan frukost. Men så var det alltså inte idag. Hej hopp, upp klockan fem och gärna frukost direkt, framför tv:n i vardagsrummet. Mamman vinglade fram till kaffekokaren i köket, med tvååringen i hälarna, pratandes om allt som någonsin går att prata om, klockan fem en onsdagsmorgon. Och tillslut så blir hon alldeles tyst, tittar på mig och säger; -Mamma! Jag älskar dig.

Samtidigt så drar hon den lilla handen längs min morgonrock och avslutar med; -Oooh, den mjuk!

Och då var det trötta morgonhumöret som bortblåst då.

Underbara unge!

Read More

07 sep Att få höra om ett spännande möte.

Idag så kom han hem till oss igen, efter att ha varit borta över helgen.

Han, tryggheten själv.

2

Och han hade massor av roligt att berätta.

Alla tre satt vi där med händerna i varsin degklump under tiden. Signe och jag, köpte nämligen ny modellera när vi var på affären idag. Vi lyssnade på historier om utflykter på Segways och galna men roliga arbetskamrater. Och jag höll precis på att göra en lila snögubbe, när han häver ur sig, att han minsann hade träffat Prins Carl-Philip igår under ett event med arbetet. Snögubbens lila underkropp låg formad i min hand och där skulle den få ligga kvar. Vilsamt. Det här måste jag höra.

Signes rosa lerboll höll på att bli väldigt platt mot köksbordet och hon tittade upp på oss, såg min iver.

Jag älskar ju spännande historier om möten med Prinsar.

DSC_5636

Vi satt där tillsammans vid köksbordet, länge, med varsin färg på degklumpen.

Fick höra om det spännande mötet och om andra häftiga saker som kan upplevas på en arbetsresa. Sen sjöng vi Signes matramsa från förskolan några gånger också, som hon så stolt sjunger lite då och då. Visar hur hajen simmar ner i knät och hur det blir varsågod och ät, medan hon för den lilla handen mot munnen och låtsas äta.

Och vi var liksom bara tillsammans, igen.

Read More

24 apr Att vakna en torsdag.

Men visst gör det skillnad.

Att få vakna upp till sånt här underbart väder.

När liksom solen smyger sig in försiktigt och väcker oss, där vi ligger som en hög. En av oss har en ruffsig liten frisyr i ansiktet och den andra har ett par fossingar som kittlar mot kinden. Bompa, befaller hon och jag sträcker mig sömnigt efter tv kontrollen, som alltid tycks ha hamnat någon annanstans än dit jag sträcker mig. Sen vaknar vi till Bollibompa, med Pelle kanin och grabbarna, klädracet och fåret Shaun.

IMG_7457

Och sen när hon ser att jag är helt vaken.

Då smyger hon fram och ger mig en kram, sådär tätt intill kinden och liksom gojsar in sig. Efter det så säger hon; poussa mamma och innan jag hinner blinka, så får jag en blöt, men kärleksfull “precis tagit ur nappen -puss”, mitt på munnen. Om inte det väcker en, så vet jag inte vad som gör det.

IMG_7458

Ah.

God morgon!

Och ha en fin dag!

Read More

14 apr Påskbjörkar och gammelmormor janne.

IMG_7255

De hade slängt upp en stor björk på torget idag. Och Signes moster agerade påsk kärring och hjälpte alla barn att påskpyssla och sätta fast fjädrar i björken. Mostern var den sötaste påsk kärring som jag någonsin har sett, med huckle och fräknar, långkjol och fjädrar och stora röda kinder. Underbara du.

IMG_7256

Signe satte såklart också fast fjädrar i björken.

Eller ja, hon garnerade i princip hela björken med fjädrar. IMG_7257

Och en journalist kom förbi. Intervjuade mostern och knäppte några bilder på en poserande rosa födelsedagstjej, medan hon försiktigt pillade fast en röd fjäder i björken. Så vi får väl se ifall dagens tvååring hamnar i tidningen tillsammans med påskmoster och fjäderbjörken i morgon.

IMG_7266

Sen så gick vi vidare, på lång promenad. Hem till gammejmomo janne (Gammelmormor Hanne). Det var en lång och skön promenad i solen och mormorn blev otroligt glad när vi tassade in till henne en timme senare. Där fikandes det, firades tvååring och sen så lekte vi med stressbollen och alla små figurer som mormorn har står lite överallt. Ankor, grodor, rådjur, små små smååå krukor med bär i och äpplen med ben och armar.

Det blev en lång promenad, både dit och hem. Och jag, som hade tagit en allergitablett på morgonen, hade ju inte en tanke på min pollenallergi, förrän vi skulle gå hem igen. Då kändes det som att jag hade en raggsocka i halsen, ungefär. Som om jag var tvungen att liksom andas igenom den. Typiskt.

blåIMG_7277IMG_7284 copy

Jag älskar verkligen våren. Förrutom just det. Att raggsockan liksom fastnar i halsen och bröstet och förstör mina promenader. Växer till sig där och fastnar, som en luddig irriterande herrsocka i storlek 44.

Men Signe var helt lyrisk. Det var ju inte bara hennes födelsedag. Hon fick ju dessutom gå en lång bit. (Nej, självklart så gick hon inte hela vägen) Och det, är det bästa som finns tycker hon. Där gick hon minsann, nöjd och glad. Och filosoferade om livet, sög i sig solen och fascinerades av förbipasserande barn på skateboards.

IMG_7282 copy

Ah.

Det var en nöjd tvååring som somnade nedbäddad i mitt fluffiga täcke efter maten. Hon halvlog liksom bakom nappen och mellan snarkningarna. Och där tänker även jag krypa ner nu.

Kram på er.

Read More