ninniesodergren.se | ninniesodergren.se levande foto & design
105
archive,paged,tag,tag-ninniesodergren-se-levande-foto-design,tag-105,paged-12,tag-paged-12,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

29 maj Att ha fotat något …annat.

Igår så höll jag på i studiohörnan hela dagen.

Fotade något helt annat, än vad jag är van vid.

Nämligen, hår!

 

DSC_0120 (kopia)

 

I uppdrag av edigo.se och Hårpunkten i Västerås, så skulle jag fota elva nya hårnyanser löshår. Och jag kan säga att det här med att fotografera hårnyanser, var inte det allra lättaste. Att få till rätt ljus, för att framhäva rätt nyans av flera färger och nyanser som i mina ögon såg exakt likadana ut. Till exempel så låg där i högen, fyra blonda nyanser, som såg exakt likadana ut. Fast med rätt ljus, helt olika.

En liten utmaning må jag säga.

Men jag gillar ju sånt som ni vet.

Utmaningar.

 

DSC_0122 (kopia)DSC_0307 (kopia)

 

Min lilla vän igår.

Tangle teezer´n.

 

DSC_0125 (kopia)

 

Ah.

Hår, alltså.

En helt ny fotoupplevelse.

Och otroligt roligt!

Read More

28 maj Att tänka tillbaka på virrvarret.

DSC_9816 (kopia)

 

Tänk.

För bara några dagar sen, så var jag inne i det där virrvarret.

Överdrev kaffeintaget, för att båda hjärnhalvorna skulle vilja samarbeta massor av timmar i sträck. Det var ju verkligen inte hälsosamt det där, men nödvändigt. Nu, arbetar jag i ett lite lugnare tempo, minsann. Och idag så har jag fotat i studiohörnan hela dagen. Vilket känns otroligt lyxigt.

Ah.

Virrvarret är över och vardagen är inte alls sig lik.

På ett ganska bra, mer hälsosamt sätt.

Read More

27 maj Att ha fotat en Stina.

I helgen som var, så var jag ute på fotouppdrag igen.

Det var lilla Stina, 3 månader, som skulle fotograferas bland löven.

Alltså.

Stina hade smilegropar, to die for.

 

12

 

Hon trollade fram dem emellanåt, när hon kände för det.

Och då, då gällde det att vara med.

 

65479

 

Det är ju så med barn, att de trollar fram smilegropar, tungor och annat användbart, när du minst anar det. Därför så gäller det att vara beredd. Eller, helt enkelt försöka fånga något annat uttryck. Det är ju i allafall något som de inte snålar med, barn.

Uttryck, alltså.

Read More

26 maj Att ha varit i Furuviksparken del 2.

Ah.

Och efter att vi tittat, klappat och matat några av djuren i parken, så gick vi mot tivolit och karusellerna. Vi satt där mitt i någonstans och åt lunch, funderade på vilka karuseller som skulle kunna vara bra som “första åk” för Signe. -Jaaaaag vill åka den däääj, säger hon och pekar bakom oss, med det lilla fingret. Vi vänder oss om och ser karusellen Extreme(!!) Där människor liksom hänger upp och ner och slungas omkring som om det vore deras sista dag i livet.

Ne.

Det var ingen bra idé, alls.

 

DSC_9084

 

-Kanske den där?

Sa jag positivt och pekade på en liten karusell som gick runt runt, där glada barn satt på figurer och djur. Den gick alldeles lagom fort, tyckte jag.

 

DSC_9087

 

Men den gick ju alldeles för sakta.

Pappan och Signe åkte nog allt på det där tivolit.

Ah.

Förrutom Extreme då, såklart.

 

DSC_9078DSC_9064

 

Och förutom den där då.

Den där klassiska gungkarusellen.

 

DSC_9091DSC_9117

 

Sen var det dags för sockervadd.

Inte visste jag, att jag hade en sån karuselltjej!

 

DSC_9162DSC_9153DSC_9178

 

Sen åkte vi i båt, på floden. Höll in armar och ben när vi åkte förbi strutsarna, som tydligen kunde vara lite framfusiga. Det var han som hjälpte oss i “båten” som skrek det, lite sådär apropå ingenting, när vi redan var påväg. -Håll in armar och ben, när ni åker förbi de här första! De kan vara lite närgångna. 

Jahapp.

 

DSC_9187

 

Men flamingosarna var ju helt fantastiska!

 

DSC_9192

 

Och jag har då aldrig sett en sötare känguru någon gång.

 

Vilken helt fantastisk dag vi hade i Furuvik!

Det var så häftigt, att få komma så nära djuren. Att inte endast stå utanför en glasruta och tycka synd om dem, för att de var så instängda. Furuvik har verkligen arbetat med att göra fina miljöer till djuren tycker jag. Dessutom så var personalen fantastisk och otroligt välkomnande.

Så, Furuviksparken alltså.

Åk dit om ni har möjlighet i sommar!

Read More

24 maj Att ha varit i Furuviksparken del 1.

Tänk, enda sen vi ärvde den där lite skelögda gunghästen av faster Ella, så har det pratats om att rida på en riktig häst. Och att gå på djurpark, åka karuseller och rida på en häst var ju bara rena drömmen. Därför så blev jag jätteglad när det ramlade in en inbjudan i inboxen till öppningen av Furuviksparken.

Och igår så var det dags.

Vi brassade iväg tidigt på morgonen till Furuvik, djuren och karusellerna.

Och såklart det allra viktigaste, hästarna.

Alldeles lagom stora, var dem.

 

DSC_9010DSC_9016DSC_9021

 

Vilken modig tjej jag har.

Det var ju en väldigt speciell känsla att få sitta på en riktig häst, det såg ju jag.

Det guppade, på riktigt liksom.

Och hästen hette Teo, precis som Signes dagiskompis, som egentligen heter Anton.

 

DSC_9033

 

Och de här grabbarna och tjejerna då.

De var ju så mysiga så det var inte riktigt klokt. När vi kom fram till kamelerna så stod det en tjej och kramades med en av dem, där uppe på stenarna. Och de matades med gräs och blad och klappades sådär otroligt kärleksfullt på mulen.

Vilka snälla djur.

 

DSC_9138DSC_9145DSC_9142

 

Sådär låg han, länge och bara tittade på oss med sin fantastiska frisyr.

 

DSC_9048

 

Vi gick omkring där i parken och bara mös hela dagen.

Hade sån där efterlängtad tillsammanstid.

 

DSC_9061

 

Ah.

Furuvik briljerade igår.

Gjorde dagen helt fantastisk för oss som var där.

Och nu så är det ju öppet hela sommaren!

Read More

23 maj Att liksom känna sig fri.

DSC_9243 (kopia)

 

Ne.

Det går inte riktigt att greppa än.

Jag är liksom klar!

Jag blev klar igår. Med det som jag startade med för ett par år sen. Då, ni vet. När Esprit, butiken som jag arbetade i gick i konkurs och jag bestämde mig för att antingen ta tag i skolan då, eller aldrig. Jag valde att ta tag i det, ta tjuren vid hornen, så att säga. Och nu, nu är jag klar!

Färdig med det där som som behövdes göras, allt på samma gång.

 

DSC_9256 (kopia)

 

Under hela den här resan, så har det aldrig funnits något alternativ för mig. När det blev tufft, så var det jobbigt, absolut. Men det har aldrig funnits som alternativ att ge upp. Aldrig. Och att det liksom har suttit inpräntat i huvudet på mig från start, är jag så otroligt tacksam för idag.

Jag. Ger. Inte. Upp.

 

DSC_9258 (kopia)

 

Så, nu är jag klar.

Och jag har de där förutsättningarna som jag ville ha.

Så fri, känner jag mig.

Underbart!

Read More

17 maj Att ha varit på hippa.

Alltså.

Igår så hade vi möhippa för vår vän Hanna, som gifter sig i sommar.

Och eftersom jag har en del fotouppdrag nu i sommar, så fick tyvärr kameran stanna hemma. Ville inte riskera något med tanke på att kameran inte hinner lämnas in på service innan nästa uppdrag. Även om den här dagen och kvällen hade varit urkul att fota, helt klart.

Men, jag har ett par godingar direkt från mobilkameran, som ni kan få ta del av.

 

IMG_5938 (kopia)

 

Hämtad blev hon, med motorcykel.

Så galet överrumplad och överraskad!

Vi körde igång direkt, piffade till henne lite.

 

IMG_5943 (kopia)

 

Hanna fullkomligt älskar Mamma Mia filmen, så därför så var liksom temat utifrån det. Vi delades in i grupper om tre och fick sjunga in Mamma Mia låten i studio, för att sen lära oss en dans till låten av koreografen Linda.

Och.

Ah.

Vi var ju så bra så det var ju inte riktigt klokt.

Verkligen, stjärnkvalitet på den ligan.

Säger. Jag. Bara.

 

Namnlös

 

Sen samlades vi för middag.

Det bjöds på en helt makalös buffé.

Tänk, vilken dag tärnorna hade styrt ihop åt Hanna, och oss.

Vilken helt fantastisk dag och kväll vi fick.

Read More

14 maj Att ha gjort rumpedump på Kristihimmelsfärdsdagen.

DSC_8797 (kopia)

 

Åh.

Signe fick ett par så söta klänningar av farfarn och Pia idag.

Vi har varit hos farmorn också. Och studsat på den där enorma studsmattan.

Gjort rumpedump, bland annat.

 

DSC_8803 (kopia)

 

Det är när man studsar ett par gånger, tar sats och landar på rumpan och sen upp på fötterna igen, fick jag lära mig idag. Alltså, det slår mig verkligen när hon står där på studsmattan och ropar: -Äh du med mamma?, hur stor hon har blivit min lilla tjej. Och jag måste svara -Jaaa det är jag! Och sen kastar hon sig bakåt, landar på rumpan (gör en rumpedump) och studsar sen upp på fötterna igen.

Och det där leendet när hon landar.

Dör.

 

DSC_8805 (kopia)

 

Jag sprang bredvid en cyklandes pappa och en Signe, åkandes i cykelstolen, hela vägen hem.

Och på vägen sen så mötte vi upp farfarn och Pia, som hakade på oss hem på lite kaffe.

 

DSC_8811 (kopia)

 

Så fina klänningar!

Greklandsredo är hon nu, vår lilla stora tjej.

Nu, senaste avsnittet av Game of Thrones.

Så, så spännande.

Read More

12 maj Att äntligen ha en bakgrund i vitaste vitt.

I slutet på förra veckan så kom äntligen min efterlängtade fotobakgrund.

Kritvit, är den. Precis så vit som jag vill ha den, såhär i början när jag ska lära mig allt om studiofotografering, blixtar och manicker. Vitt känns bra att starta med, liksom.

Och redan på fredag så ska det fotograferas barn i den lilla hörnan.

 

DSC_8617 (kopia)

 

Så, igår så ramade jag in min lilla fotohörna med armarna,

tittade treåringen bestämt i ögonen och sa:

-Det här, är mammas rum!

 

DSC_8624 (kopia)DSC_8647 (kopia)

 

Det ska verkligen bli roligt att börja experimentera.

Testa mig fram och så småningom kunna börja jobba lite hemifrån med små projekt.

 

DSC_8652 (kopia)

 

Den här lilla saken styr blixtarna.

 

DSC_8713 (kopia)DSC_8685 (kopia)DSC_8724 (kopia)DSC_8695 (kopia)

 

Jo.

Det här blir en utmaning.

Men jag gillar ju sånt.

Utmaningar, alltså.

Read More

11 maj Att ha varit på galet rolig bästa vän- fest.

Just nu så skulle det verkligen inte göra någonting alls, ifall det fanns fler timmar på dygnet. Och, det skulle inte heller göra någonting alls, ifall det kunde uppfinnas en allergi medicin mot pollen och björk och gråbo, som du inte blir helt vansinnigt trött av. Jag har liksom inte tid att vara trött. Och att vara allergitrött och effektiv samtidigt är så svårt, ju.

I lördags så var vi på en helt galet rolig trettioårsfest, igen. Min bästa vän Maria fyller år i veckan och firades av vänner hemma hos dem. Alltså, vilket järngäng vi var. Så roligt! Och jag vågade mig upp där för att hålla ett litet tal till henne. Det är ju så, att varje år så skriver jag en dikt till henne på hennes födelsedag. Och i år så kändes det lite speciellt eftersom hon fyller trettio. Så, därför så valde jag att skriva en lite längre dikt om vår uppväxt, som jag sen läste upp i stället.

Och, jag skuttade omkring i världens skönaste jumpsuit från Abercrombie & Fitch.

 

DSC_8602 (kopia)DSC_8611 (kopia)

 

Den fladdrade ju nå helt vansinnigt härligt omkring benen den där.

Speciellt när det blev dans där på lördagskvällen.

Read More