ninniesodergren.se | ninniesodergren.se levande foto & design
105
archive,paged,tag,tag-ninniesodergren-se-levande-foto-design,tag-105,paged-9,tag-paged-9,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

12 aug Att ha fått “good news”.

DSC_3952 (kopia)

 

Ah!

Idag så trillade det in.

Det där mailet som jag så ivrigt har väntat på.

Det där svaret.

“I have good news” stod det i mailet, bland annat. Och det tog en liten stund innan jag förstod vad de där good-iga news-en faktiskt betydde. Vad det innebar. Jag läste mailet ett par gånger, bara för att försäkra mig om att jag verkligen hade läst rätt. “….and I am counting you in” står det lite längre ner.

Så.

Det var alltså sant.

 

DSC_3962 (kopia)

 

Jag har blivit antagen till Berghs School of Communication till hösten, där jag ska läsa ett av deras engelska program, Berghs Creative Certificate.

Och jag är så jävla lycklig.

Read More

07 aug Att ha som en stökig firmafest i kalendern.

DSC_3548

 

Älskar den här bilden på Signe, från Dalarna.

 

Alltså.

Framtiden har nog aldrig varit så oviss, men så  klar på samma gång. Jag gillar ju verkligen att ha många bollar i luften, men jag är också i väldigt stort behov av planering. Det behövs ju liksom planering och struktur, för att få allting att gå runt, såklart. Men det som jag vill planera går ännu inte att planera in. Ja, kanske i början på nästa vecka. Förmodligen i början på nästa vecka. Och det är ju ovissheten som gör allt lite snurrigt. Och sen så är det några delar till, som ska in, som ska planeras, som inte heller är riktigt klara än. Ja, ni hör ju. Det är lite snurrigt och vimsigt just nu. Som en stökig firmafest i kalendern. Men förhoppningsvis, förmodligen och eventuellt, så vet jag mer i nästa vecka.

Nu kör vi fredag!

Äntligen är du här.

Read More

04 aug Att yoga i ett dubbelgarage.

DSC_2530

 

Jo.

Det går ju verkligen att göra massor i ett dubbelgarage.

Min vän Maria, valde att starta yogaklasser i sitt.

Och för några veckor sen så var jag där och tittade, fotade och hjälpte henne med en Facebooksida, bland annat. Hon är verkligen en klippa, Maria. En utbildad yogalärare som brinner för andra människor, yogan och det här med balans mellan kropp och själ. Sånt som så många människor antagligen skulle behöva mycket mer av i sin vardag. Lite balans, både här och där.

 

DSC_2520DSC_2513

 

Det är sån harmoni i det där garaget.

Det är ruffigt och har äkta garagegolv och stora plåtdörrar ut mot uppfarten.

Men, det innehåller så otroligt mycket värme.

 

Namnlöst-1Namnlöst-2

 

Ah.

Garageyoga, alltså.

De nya klasserna startar nu i September och för er som är intresserade kan gå in här, så kommer ni direkt till Marias Facebooksida där det går att boka in sig på ett provpass. Där går det även att få kontakt med henne vid eventuella frågor. Lite balans och harmoni har väl aldrig skadat.

Så, spendera lite tid i dubbelgaraget i höst, bland värme och vänner.

Och öva på balansen.

Read More

31 jul Att liksom se saker, i saker.

Alltså.

Jag har ju en förmåga att se saker, i saker.

Ibland så blir det jättekonstigt, eftersom jag måste förklara hur sjutton gubbar jag har tänkt egentligen. Men ibland så är det väldigt tydligt. Som badrumskranarna i Maria och Viktors badrum till exempel. De ser ut som elefantbebisar. Näpna och lite smått besvikna elefantbebisar.

Sådär, håller jag på.

Och i stugan så finns det en vägg hos grannen, som ser ut precis som Caliban i Resan till Melonia. Ni vet, trädgårdsmästaren med morotsnäsa. Han som man var lite rädd för som liten, men som man ändå inte riktigt kunde få nog av. Han var liksom skrämmande, fast älskvärd.

Det ska bli spännande att se ifall ni förstår vad jag menar.

Här är han, Caliban.

 

117-

 

Och här är väggen.

 

Namnlöst-1

 

Ah.

tydligt.

Ser ni det?

Nu, kör vi fredag!

Read More

30 jul Att ha spenderat lite tid i träskmarkerna.

blue colour

 

Det var verkligen översvämning idag, i lekparken.

Ujuj.

Men vi trilskades emot och skulle ut dit ändå. Ut till träsket. På med gummistövlar och hela baletten. Full mondering på, för lite äventyr i plaskparken. Och så var det minsann fler som tänkte. För när vi kom där, med fullproppad hink, som samlat på sig saker under veckan i hopp om att kunna gå en sväng till lekparken trots regn, så var det full rulle i parken. Många mammor och pappor och barn som tröttnat på att sitta inne eller umgås i rutschkanorna på Leos lekland. Och sen kom det en liten solglimt där, mellan träden. Då sträckte föräldrarna hoppfullt upp sina huvuden och sög i sig lite sol, in i det sista. Sen försvann den lika snabbt igen. Men, den tittade i allafall fram en liten stund. Det är ju huvudsaken, typ.

Snart får vi fikabesök.

(bild: Morgonens frukost & inhandlad klänning från Zara)

Read More

29 jul Att slå rot i ett par RM Williams.

Ah.

Fortsätter vädret såhär, så dröjer det inte alls länge tills jag kan inviga mina höstiga RM Williams. Jag kommer väl antagligen att slå rot där i, under hösten. (Ett uttryck, som efter att ha sett serien Jordskott, känns aningen läbbigt). De kom, med fantastisk leverans från Australien. De är handgjorda och har ett unikt nr under sulan. Och de är sådär vansinnigt behagliga och sköna, såklart.

 

rmwilliamsDSC_3649 (kopia)

 

Jag är lite osäker på vilken modell som jag har köpt, men jag tror att det är dessa, Gardner Greasy Kip Brown. (Länken går till miinto.se, där de också finns att få tag på). Mina är köpta i Australien och levererades med Peter, Jenine och Sarah-Jane som vi brukar spendera tid med i Småland, ni vet?

Så. Himla. Bussigt.

 

DSC_3653 (kopia)

 

Så, det känns inte lika hemskt och tråkigt och burrigt längre, att hösten är på ingång.

Jag kommer nog att trivas, när jag traskar runt i de där skönheterna. Skuttar över vattenpölarna. Fast det är klart. Ifall sommaren hade tänkt komma tillbaka en stund till nu, så är den mer än välkommen.

Så de så!

Read More

21 jul Att vara nostalgisk i Dalarna.

Vi avslutade ju får lilla roadtrip i Dalarna.

I vår fantastiska stuga vid älven.

Där jag alltid finner ro och harmoni, bara genom att svänga ner i den stora backen mot dalen, från stora vägen. Redan där, känner jag hur lugnet infinner sig. Djur och natur och älvbrus.

En alldeles perfekt avslutning på semestern.

 

DSC_3463DSC_3470DSC_3410

 

Vi kom fram på kvällen och möttes av matlagning i uteköket. Det som är relativt nybyggt på tomten till stugan. Det osade fantastisk mat, som vi sen åt i den nya delen som farfarn har byggt med fönster ut mot älven. Farfarn, även kallad Mc Gyver. Han hade även byggt till en stuga så att fler skulle få plats att övernatta samtidigt och ordnat en kran som stack upp från gräsmattan, med friskt vatten.

Ah.

 

DSC_3344DSC_3362

 

Och de där två.

De kan prata, i evigheter.

Och Signe hjälper gärna till att skapa och snickra och borra och dona.

 

DSC_3405DSC_3468DSC_3512

 

Det är en så underbar känsla att vara sådär ute i naturen. Hela tiden. Vi gör ju i princip allting utomhus, när vi är där. Ja, förutom sover då. Men ibland så har väl det hänt också. Och pappan, som älskar att fiska, är ju i fiskarhimlen och står mer än gärna vid älven och kastar flugfiske.

 

DSC_3513DSC_3520

 

Och jag blir ju alldeles nostalgisk, hela tiden. Sådär så att det fladdrar i bröstet på mig. Allt det där som Signe gör i stugan, har jag också gjort. Allt känns så bekant. Och jag älskar att få se henne upptäcka alla delarna av livet i stugan. Utomhuslivet, fisket, smultronen, älven, friheten och pysslandet. Vi startar nästan alltid projekt däruppe. I år så gjorde jag om ett gammalt bord och Signe målade trappen till storstugan. Och det krattades, målades fönsterluckor och fönster och höggs ved till vedförrådet.

Alla hjälps åt.

 

DSC_3546DSC_3551

 

Spela boll i backen, är också något som jag och mina kusiner alltid gjorde.

Den får ju ett så galet bra rull enda där uppifrån.

Read More

19 jul Att vara hemma igen.

Åh.

Så skönt det var att slänga väskorna på hallgolvet igår eftermiddag, när vi landade hemma, efter en veckas roadtrip. “On the road again”.

Vi har haft det så bra! Men det är ändå så vansinnigt skönt att komma hem ibland.

Vi hamnade nere i det vackra huset nere i Småland i söndags eftermiddag. Där spenderade vi sen ett par dagar tillsammans med Peter, Jenine och Sarah-Jane. Nära kantareller, mördarsniglar, galet vackra hus, loppisar, glasbruk och personliga småbutiker. Det är en viss känsla som infinner sig där nere i Småland. Det är personligt och eget och otroligt mysigt allting. Och människor pratar som om de är tagna rakt ur Astrid Lindgrens värld och karaktärer. Som om alla bor på en bondgård med snickeboa, hästar och kor och arga pappor som skriker deras namn när de gjort något sattyg.

 

DSC_3170 (kopia)DSC_3209 (kopia)DSC_3245 (kopia)

 

Och det här huset.

Som jag glor på, sådär frenetiskt, varje gång jag passerar.

Det är ju så vackert! Och har såna möjligheter.

Jisses!

 

DSC_3193 (kopia)DSC_3240 (kopia)DSC_3242 (kopia)

 

Regnet har förföljt oss under veckan, vilket såklart inte är sådär jätteroligt. Men med rätt sällskap och i rätt miljöer och med rätt kläder, så kan vilken regnig semester som helst bli bra.

Alldeles fantastisk, faktiskt.

Read More

14 jul Att ta tillvara på den sista semesterveckan.

Ah.

Vi är på en liten Sverigetripp, typ.

Någon slags roadtrip som börjar nedåt och slutar uppåt.

Och just nu så sitter jag och vickar på tårna till härliga Zara Larsson som sjunger på Allsång på Skansen. Jag sitter i soffan, i det fantastiska sommarhuset nere i Småland. Signe snarkar i rummet intill och kvällssolen smyger in igenom de enorma fönstren på framsidan och rakt in på oss i vardagsrummet. Ljuset studsar lite lätt mot de obehandlade trägolven.

Det här huset alltså.

 

DSC_3250 (kopia)DSC_3258 (kopia)DSC_3261 (kopia)DSC_3270 (kopia)DSC_3274 (kopia)DSC_3277 (kopia)

 

Det är så mysigt här.

Allt är så personligt.

Och alla människor är så trevliga och pratar som Emil i Lönneberga.

 

DSC_3310 (kopia)DSC_3318 (kopia)

 

Eftermiddagsbadet.

Vi har varit här i snart tre dagar nu.

Hunnit plocka kantareller, ätit Peters fantastiska kantarellstuvning till frukost, fyndat kaffemaskiner och vaser på loppis, handlat i närbutiken och putsat lite på de engelska uttrycken. I morgon så åker vi vidare igen, vidare uppåt igen och tar tillvara på den sista semesterveckan.

Det är tillåtet att köra omvägar, på semestern.

Read More

06 jul Att bli lite skrämd av en Bison.

Ah.

Vi var ju i, på Kungsbyn förra veckan.

Jag rekommenderar verkligen alla att åka dit. Vilken fantastisk plats att tillbringa en förmiddag på. Där finns det djur och natur, det är öppet och rent och omsorgsfullt strukturerat. Dessutom så verkar de verkligen värna om djuren där. Något som självklart spelar en stor roll. De hade liksom inte snålat med utrymme.

Varken för besökarna eller djuren.

Det fanns gott om plats för alla!

 

DSC_2946 (kopia)DSC_2948 (kopia)DSC_2954 (kopia)DSC_2966 (kopia)

 

Lamorna.

Vilka fantastiska djur.

Så otroligt oproportionerliga, liksom.

Och alldeles underbara.

 

DSC_2969 (kopia)

 

Massor av grönt.

Och massor av plats.

 

DSC_3011 (kopia)

 

Till lunch sen så blev det våfflor.

Lyxvåfflor.

Och lite häng i den fantastiska trädgården!

 

DSC_3009 (kopia)DSC_3017 (kopia)DSC_3036 (kopia)

 

Bara det, att det fanns ett piano mitt i trädgården.

Och styltor, som pappan tappert kämpade med.

För, det hade ju gått förr det där med att gå på såna där.

Jourå, tillslut så gick han minsann några steg på de där.

 

DSC_2999 (kopia)

 

Och han då, lemuren som fick alla att dra på smilebanden lite med sin sköna stil.

Han väntade och väntade, på lunch när han satt där och toksoftade.

 

DSC_3068 (kopia)

 

Sen, så mötte jag honom.

Han som var någon slags blandning mellan forntiden och odjuret (i Skönheten och odjuret). Den där fantastiskt maffiga bisonoxen som liksom låg och slappade i sin hage. Jag försökte mig på att knäppa några bilder igenom gallret och nog blev jag lite skrämd, lite ranglig, när han sen reste på sig och vände sig rakt emot mig och den smattrande monsterkameran.

 

DSC_3072DSC_3073DSC_3075 (kopia)

 

Maffig, alltså.

Jo.

Och idag så har det regnat hela dagen. Vi hade spenderat några timmar på stan, en lunch och sen reafyndat ett hysteriskt svårt legohus som byggdes upp när vi kom hem. Småsmåsmå bitar, som skulle sitta på de mest otänkbara platserna. Pappan fick rycka in och rädda konstellationen medan jag och Signe fortsatte bygga med annat. Nu lyser solen igen, så nu hoppas vi på bättre väder i morrn.

Då blir det eventuellt åka av.

Read More