ninniesodergren.se | photographer
124
archive,paged,tag,tag-photographer,tag-124,paged-3,tag-paged-3,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.1.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

10 mar Den är lika kaosartad, som ett gäng fladdrande fjärilar.

_DSC4608_DSC4610_DSC4611

Jisses.

Tänk vad de där kärleksfjärilarna gör sig påminda ibland. De fladdrar ju omkring där inuti mig, som galenpannor, jämt och ständigt. Men ibland så fladdrar de till så vansinnigt mycket så att det nästan gör ont i mig. När jag tittar på henne, så tuppar de av. Måste hämta nya krafter och liksom återhämta sig, innan de kan fladdra vidare i obestämd riktning. Åt höger och åt vänster och uppåt och neråt och bakåt och framåt fladdrar de, som om det gällde livet.

Ah.

Kärleken till min dotter, alltså.

Den är lika kaosartad, som ett gäng fladdrande fjärilar.

Read More

09 mar Att älska dessa snygg-böcker.

_DSC4386

I morse så sipprade solen in igenom de lätta vita, lite halvt fördragna gardinerna.

Och jag lämnade en överglad snart-treåring på förskolan tidigt i morse. Vi vinkade hysteriskt i fönstret och gjorde slängkyssar, sådär som Roger gör. Roger, i serien Hotell Gyllene Knorren. En julkalender, som gick för ett par år sen. Han gör nämligen hysteriska slängkyssar.

Så, det gör vi med.

Varje morgon.

_DSC4374

På måndagar så gäller det ju verkligen, att lägga in en högre växel än övriga dagar.

Det är ju så vansinnigt segstartat så det är ju inte riktigt klokt. Helst så vill jag sitta där i köket, nynna på någon trevlig melodi och sörpla på min kaffekopp, i timmar. Men i stället så blir det alltid bråttom, på måndagar. Av någon konstig anledning så lurar klockan oss, varje måndagsmorgon. Hoppar några steg framåt i onödan och gör att vi får dra på ett lite högre tempo för omväxlingsskull.

Typiskt måndagar säger jag bara.

Men sen så, när alla väl är på plats, då håller måndagen ett lite lugnare tempo igen.

Och på eftermiddagen så tittade faster Amanda in på lite fika.

_DSC4395

Ah.

Och de här fina böckerna, fick jag av min bästa vän i födelsedagspresent.

Helt fantastiska.

Älskar snygg-böcker.

Read More

06 mar Att gå ifrån 20…. nånting.

_DSC3702 (kopia)

Ah.

Då har det börjat.

Och i morgon så går jag ifrån 20….nånting och in i 30….nånting.

Jag kommer aldrig mer att forma läpparna sådär som om jag är påväg att vissla fram min ålder. Jag kommer aldrig mer att säga att jag är 20….nånting. Jag ska liksom in på ett helt annat spår nu. Bli lite klokare. Vuxligare. Och jag ser fram emot vad de närmsta tio 30….nånting har att erbjuda.

Jag är redo.

Read More

05 mar Att virka en vårmysse.

Så var den ena vår och sommarmössan färdig.

Med lite popcorn-detaljer.

_DSC3633 (kopia)

Luftig och vårig och i 100% bomull.

Och om ni vill veta hur jag gjorde popcornpuffarna så gjorde jag såhär;

Där du vill ha ett popcorn så gör du 4 stolpar i samma maska, dra ut virknålen ur öglan och räkna fyra maskor bakåt. Där stoppar du in virknålen och tar tag i öglan, drar igenom den och låser den med en luftmaska. Sen är det bara att virka vidare, tills det är dags för ett nytt popcorn.

Mönstret på mössan är detsamma som sist.

Det hittar ni här.

_DSC3641 (kopia)_DSC3649 (kopia)

Alltså.

Lyssnar ni på Alex och Sigges podcast?

Det senaste avsnittet “Greatest hits” har jag försökt att lyssna på tre gånger nu, när jag gått omkring bland folk. Men, jag har varit tvungen att stänga av, av samma orsak varje gång.

Jag dör, av skratt.

Jag får försöka lyssna färdigt hemma sen.

Nu fortsätter vi med torsdag!

Read More

04 mar Att ha tre dagar kvar till lagom gammal.

Så var vi framme vid den där mitt i veckan-dagen.

Och det återstår bara och endast tre dagar kvar, till 30.

-På lördag så fyller mamma år, så då får vi fika och äta extra mycket lördagsgodis!

-Blir du väldigt väldigt gammal då mamma?

-Ne, inte så värst gammal, tycker jag inte.

Men jag är fortfarande lite tveksam, ifall trettio år, inte är väldigt väldigt gammalt.

Inte väldigt väldigt kanske, men lagom gammalt.

_DSC3599 (kopia)

För.

Tänk när vi var yngre än trettio år. Väldigt väldigt mycket yngre. Då tyckte vi verkligen att alla människor som var över trettio år, lika väl kunde prenumerera på Hemmets Journal, läsa den samtidigt som de sörplade kaffe ur de där vansinnigt, vansinnigt små kaffekopparna som knappt räcker till en hel klunk. Då var det väldigt väldigt gammalt, att vara trettio år. Men inte nu. Nu när jag har tre dagar kvar till trettio. Då är det inte längre gammalt. Och jag prenumererar fortfarande på Sköna hem, läser till det jag vill bli när jag blir stor och sörplar kaffe ur medelstora kaffekoppar.

Så, ne.

Så väldigt väldigt gammal, blir jag faktiskt inte.

_DSC3603 (kopia)

Nu.

Kör vi onsdag och mitt i veckan -dag.

Tjopp tjopp.

Read More

01 mar Att inspireras av Lisa Holloway.

Alltså.

Ah.

Jag blir så inspirerad av den här kvinnan så det är ju inte riktigt klokt.

lisa holloway photo

Det är ju sådär med vackra foton, som liksom förmedlar galet mycket känsla och liv. Jag skulle kunna tillbringa många timmar i mitt liv, bara genom att titta på såna foton. Foton som verkligen känns, på riktigt. Som liksom gör så att något där inuti oss drar en lätt suck och går på lite semester, känner välbehag liksom. Lisa Holloway´s foton är ju såna. Som gör så vårt inre liksom drar iväg på semester för en stund, vid varje, varje foto. Bara för att det känns som perfektion, rakt igenom.

Jag smäller av en smula.

Las-Vegas-Child-Photographer-LJHolloway-Photography-Children00044Las-Vegas-Newborn-Photographer-LJHolloway-Photography-Newborns0051Las-Vegas-Child-Photographer-LJHolloway-Photography-Children0081Las-Vegas-Child-Photographer-LJHolloway-Photography-Children0070

Besök hennes hemsida för att se fler foton.

Helt galet inspirerande.

Read More

28 feb Att ha lördag och en vecka kvar.

Jaha.

Då var det inte mer än en vecka kvar då.

Nästa lördag, så fyller jag trettio år.

Tycker inte att det känns så väldigt speciellt, faktiskt. Eller om det är den känslan, den där oberörda känslan inför en födelsedag, som kallas åldersnoja. Men jag tycker faktiskt inte, att det känns så farligt. Jag blir ett år äldre, lite klokare än förra året och kan väl antagligen börja kalla mig själv för vuxen, på riktigt.

Typ.

_DSC3421

Här hemma så drar vi fortfarande runt i pyjamas.

Och det lagas mat åt vännerna, i det lilla rummet.

Vi har gått och blivit tokförkylda igen, Signe och jag. Och det känns inte alls lockande att pallra sig ut nu på förmiddagen, som vi hade tänkt. Ne. Vi håller oss inne lite, kanske tjuväter lite på lördagspåsen som står och ropar i skafferiet. Kanske ska passa på, att måla om något?

Det är en sån dag idag.

_DSC3426

Det har kommit upp en giraff och lite fiskar på tavelväggen.

Giraffen har stenkoll på vardagsrummet, det ser ju jag.

Ne, nu kör vi lördag!

Piggnar till lite.

Snart.

Read More

27 feb Att ha väldigt mycket böcker i vårt liv.

Alltså.

Bokslukar´n.

Det är väldigt mycket böcker i vårt liv just nu. Jag sitter med näsan i dem, hela dagarna, fortfarande. Och Signe har precis upptäckt dem, på allvar. Hon älskar att bli läst för, känna på sidorna i dem, dra med fingret över bilderna och hitta på egna historier. Läsa lite för djuren och dockorna och ha samling.

Hon har blivit en riktig bokslukare.

_DSC3414 (kopia)

Varje eftermiddag efter förskolan, så läser vi.

Och vi läser även på kvällarna när det ska sovas. Då har vi en sån där klassisk nattning. När föräldern läser för barnet, som snuttar på nappen tätt intill, petar lite på bilderna med ett lite dåsigt finger och gör några sista “jag är inte alls trött -ryck” medan föräldern försöker göra allt för att koncentrera sig på texten i boken. Ignorera det där rycket lite. Dels för att denne vet att barnet är helt galet trött. Och dels för att denne känner hur otroligt trött denne själv, börjar bli. Och sen så blir de tyst. Föräldern somnar mitt i en mening, med glasögon och allt. Fortfarande med ett stadigt grepp om boken. Och barnet somnar mitt i en “jag är inte alls trött -rörelse”.

Ah.

Det är väldigt mycket böcker i vårt liv just nu.

Och det är så härligt så.

Read More

26 feb Att ha lampor, hit och dit och tillbaka igen.

Ah.

Lampor.

Hit och dit och tillbaka igen.

Jag letar hysteriskt efter en lagom stor sovrumslampa, som liksom inte är för liten. Jag vill gärna att den ska ta plats, inte ta över, men ta plats där uppe i taket ovanför sängen. Och jag har ju sen länge spanat på denna. Det här med tyg och mjukhet och sovrum tycker jag gifter sig väldigt bra.

fec20a9f1bbdfd5098c2b41c3f195daf

Men nu har jag även fått upp ögonen för den här, som dessutom går för en lite billigare peng. Inte billig, men billigare och den är dessutom väldigt lik lampan ovan. Den har liksom samma känsla. Tyg och mjuk och varm och go. Inte för varm, hoppas jag. Med tanke på att det är tyg.

Men, go.

25657979-origpic-918644

Och sen så har vi den här också ja.

….som Natalie precis vann!

Grattis! Du har mail!

22866235-origpic-1c5983

 

 

Och med det så tar jag torsdagskväll, efter en helt vansinnigt överambitiös dag.

Soffan och kuddarna och ett nytt avsnitt av Husdrömmar kallar.

Read More

25 feb Att ha de där eftermiddagarna.

Ah.

Vissa dagar i veckan, så har jag börjat hämta Signe lite tidigare på förskolan. För att sen bara ha mysigt tillsammans, hela eftermiddagen. Idag så var en sån dag. Vi åt frukt och satt där mitt emot varandra, vid det lilla köksbordet och diskuterade hur dagen hade varit. Det gör vi ofta, diskuterar. Pratar om livets alla frågor och funderingar. Eller ja, i allafall såna som kan komma nu, vid treårsåldern.

_DSC3316

Och sen så passade vi på att leka lite, såklart.

Tommy, ni vet han som hänger en del med Pippi och Annika? Han vaktade huset där alla vännerna satt och tittade på tv. (Förrutom några av dem, som åkte rutschkana utanför huset).

Herr Nilsson hjälpte till. Fyra ögon är bättre än två, tyckte Tommy.

_DSC3377 (kopia)

Och det är ju de här eftermiddagarna.

Vardagarna, som vi har tillsammans.

Som jag älskar allra allra allra mest.

Read More