29 aug Att ha ett gömställe, att ta med.
Kurragömma.
Perfekt att ha storasysters hatt till hands, så att det snabbt går att gömma sig på plats.
Ett gömställe, att ta med.
Otroligt praktiskt, tycker Esther.
Kurragömma.
Perfekt att ha storasysters hatt till hands, så att det snabbt går att gömma sig på plats.
Ett gömställe, att ta med.
Otroligt praktiskt, tycker Esther.
Någonstans mitt på en landsväg som ledde till en stor röd lada, höll vi till och fotograferade nya yogabilder till Maria Eckemark, garageyoga.
Hon är ju inte bara min bästa vän, hon är en exemplarisk yogainstruktör också.
Och helt och hållet grym på det hon gör.
Den här sista, är min favorit.
Maria förvandlas till konstig konst.
Vägen till landsvägen var lång.
Vi letade efter den perfekta platsen väldigt länge innan vi slank in på denna grusiga historia. Och vi höll dessutom på att hamna i diket när jag upptäckte en stor bärfis på vristen i bilen och trodde att det var en skorpion, minst.
Men, slutet gott allting gott.
Förutom för bärfisen då.
Alltså.
De här två filurerna fick jag nöjet att fotografera i veckan.
Två superglada tjejer som älskade att vara framför kameran.
Och sen fick deras supersnygga mammor också vara med.
Det är så vansinnigt roligt med såna här uppdrag!
Jag älskar det.
Ah.
Tack fina Stella, Hanna, Elise & Malin, för att jag fick äran att fota er i veckan.
Så roligt!
Ah.
Tjejerna har ju blivit med kusin.
Och jag har blivit moster.
Det är så roligt så det är inte riktigt klokt.
Han fick agera modell igår, lilla Walter.
Antagligen den coolaste killen i stan, redan.
Han posade lite, där i korgen.
Som om han inte hade gjort annat, den senaste månaden.
Jag vet.
Dör så söt!
Ah.
… har gått och flyttat hemifrån.
Det var dags, att få testa vingarna, växa upp, på en helt egen sida.
Lämna boet, så att säga.
Och det är såklart jättekul och spännande och lite sorgligt, på samma gång.
Så är det väl alltid.
När någon flyttar hemifrån.
Så är det ju.
Åh.
Le Creadot har ett så roligt nytt samarbete. Ett samarbete med grabbarna på Bra Hak. En ny, inspirerande och fartfylld och modern hamburgerrestaurang mitt i centrala Västerås. Som dessutom gått och blivit helt galet poppis. De brinner för matlagning och smaker. Och de är långt ifrån omöjliga när det kommer till nya idéer.
Så, det är jätteroligt.
Jag var där för andra gången och fotade för ett par veckor sen.
De har ju så mycket smarrigt på nya menyn (som förövrigt är inne på tryckeri nu) så det är inte klokt.
Och deras burgare.
Jisses.
Bra Burgare.
Bra. Burgare (!)
Det är ju helt och hållet omöjligt att inte bli hungrig av att fota sån här mat.
Ah.
Bra Hak alltså.
Ni hittar dem på Slottsgatan 6 i Västerås
Ah.
Här sitter de framför granen.
Mina små älsklingar.
En ganska döcool storasyster och en spjuver till lillasyster.
Vi har hunnit med både jul och nyår och mellandagar och trettondagar och allt sånt där. Farmorn, Johan och Ella har packat ihop huset och flyttat till Düsseldorf i Tyskland, Vi har hunnit med ett par förkylningar, Esther blir fem månader om två dagar och det finns massor att göra på Le Creadot.
Syskonen har hittat varandra också. Och jag nyper mig lite i armen, för att jag tror att jag drömmer. Går det ens att ha såhär fina tjejer som jag har? Så som Esther tittar på Signe. Och så som Signe tittar på Esther. En helt oslagbar känsla. Och hur de alltid vill vara tillsammans och bara mysa. Annat blir det väl när Esther börjar gå, stoppar Signes leksaker i munnen och får tag i det blonda hårsvallet av “misstag”. Det inser ju jag. Men kärleken har börjat växa där emellan dem.
Det har den verkligen.
För att par veckor sen så hämtade jag ut en tidig julklapp från Britax.
Ett stort fint paket i silver, med röd rosett.
Och i paketet så låg det en sån här rackare.
En Instax mini 8 från Fujifilm.
I en sån där härlig hallonröd färg.
Och om Signe och jag har haft roligt med denna!
Den är ju så lätt att sköta, så att hon också kan ta bilder med den hur lätt som helst. Dessutom så kommer ju bilderna ut på en gång eftersom det är en polaroid. Perfekt. Ingen väntetid överhuvudtaget. Sånt som annars kan störa en taggad fyraåring så in i norden. Inte ens kort väntan känns ju okej då. Och här går det blixtsnabbt.
Jag såg också, att det finns film med ramar att köpa.
Där det alltså blir ramar med motiv runt bilden du tar.
Det. Här. Är. Kul!
Så.
Tack Britax för denna fina julklapp.
Den kommer att användas flitigt.
Ah.
I helgen så åkte vi på en spontantripp till huvudstaden och Naturhistoriska Muséet.
Mest för att titta på dinosaurie skeletten.
Fyraåringen i familjen är nämligen väldigt intresserad av just dinosaurier.
Dinosar.
Det var ju även häftigt att se människans utveckling.
Och snäppet obehagligt, faktiskt.
Jag försökte förklara för Signe, att sådär har vi sett ut en gång i tiden.
– Ah! Sa hon.
– Sådär såg vi ut innan Esther kom till oss!
– Neee.
– Inte du och jag och pappa kanske, men…
Idag så ska jag iväg på möte och på jobb för första gången sen Esther kom.
Lite tidigt.
Men jag fick ett så roligt uppdrag som jag absolut inte kunde tacka nej till.
Så, nu kör vi tisdag!
Ne.
Det går ju inte att beskriva med ord hur mycket jag älskar henne.
Hon. Sprider. Glädje.
Och här berättar hon ….
typ …. om en Dinosaur i Arvidsjaur.
Underbara fantastiska unge!