Är det idag jag ska ta klivet och kasta kastanjerna?
De hårda, lite frasiga och trötta kastanjerna som vi plockade efter dagis en dag. De som har blivit minst sagt populära här i hemmet och som man kan ha till så väldigt mycket. De kan bo i svamphuset och vara kompisar, de kan flyttas till olika föremål, fram och tillbaka, de kan rullas och kastas och tuggas på, fast man inte får det. De är viktiga på många sätt och vis, de har förgyllt vår tillvaro kan man säga, sen vi bar hem dem i nyckelpigaväskan. Det skulle nästan kännas konstigt ifall det inte längre låg kastanjer över hela vardagsrummet?
Men, idag är det nog dags. Idag åker dem.
-Bajs… -Bajs… hörde jag från vardagsrummet när jag stod i köket i morse och gjorde frukost. ”Bajs” är ett ord som används till mycket nu för tiden, därför så vet man liksom aldrig riktigt vad det gäller. När jag kom ut i vardagsrummet så pekas det med det lilla lilla fingret mot pottan som släpats ut från badrummet. Johoråå, mycket riktigt, där i låg dem, de trötta kastanjerna.
Kommentera