I soffan så sitter det en russinätande prinsessa som både kan blåsa snorbubblor med vänstra näsborren och hosta som en riktig karlakarl. Superförkyld, igen. Denna gång så har det suttit sig på luftvägarna och det rosslas som aldrig förr. Min Signe, som aldrig varit sjuk är numera sjuk varannan dag sen hon började på dagis, känns det som. Vi får hoppas på att hon bygger upp ett riktigt megaförsvar efter alla de här ihärdiga förkylningsbasiluskerna som drabbat henne.
Just nu så är det sol ute, blåser lite svalkande och ser sådär lugnt och ljuvligt ut. Det varnas för storm, tydligen. Överallt. Det sägs vara en rejäl storm som ska drabba oss, eller i alla fall nere vid kusten. När jag tänker på storm så tänker jag bara på kryssningen till Estland som vi gjorde för flera år sen. Vi skulle iväg på ett dansjobb och vi skulle dansa bakom ett par artister på Cinderella, kryssningen hette Stormvarning, bara det liksom. Det blev storm, riktig storm och hälften av båten var panikslagna, medan jag lugnt satte mig och åt Mariannekulor i hytten och lugnade min vän, det är konstigt det där, hur man blir så stark i knepiga situationer, då kommer hjälteådran fram och jag blir lugn som en filbunke och stark som en oxe. Det är jag kanske inte annars alltid, men då var jag det.
Nu kör vi måndag!
Kommentera